LottaH – Sida 11 – Homeopati för djur

Phytolacca, hjälparen vid mastit

Av homeopat Marie Åslew

Phytolacca var det första medel jag prövade, när jag började med homeopati.
Vi hade en ko, som när hon kalvade visade sej ha kraftig mastit (juverinflammation) i 3/4 av juvret.
Blodig, grynig, gul sörja, som det knastrade om, när vi mjölkade ur den för hand.
Kon behandlades med Phyto D30 två gånger/dag i 5-6 dagar, varvid symptomen försvann.
Efter ca 1½ vecka återkom en lindrigare form av mastiten. Hon fick samma behandling en gång till.
Även denna gång återkom lite gryn i mjölken.
Efter en avslutad medicinering med Phyto D200 var hon helt frisk. Även celltalen var då normala.

Under åren som gått har många kor behandlats med Phytolacca vid mastit. I vår besättning är detta medel rent ut sagt undergörande.
Naturligtvis gäller dock samma regel här som vid all homeopatisk behandling . den är individuell.
Detta innebär att vissa besättningar inte alls får samma goda resultat med Phytolacca. Bär kanske mastiterna istället är av Belladonna karaktär, eller något annat medel.

Mina iakttagelser när det gäller Phyto är bland annat följande symtom:

Gulaktiga, torra gryn (som ostsmulor) i annars normal mjölk
Trådig eller seg mjölk (dock inte så markant som för Hydrastis)
Förtjockad mjölk, vit – inte helt olik filmjölk
Trots att böckerna talar om smärta, upplever jag att djuren nästan aldrig uppvisar smärtsymptom. De är oftast tämligen oberörda av mastiten.
Hårdhet eller knöl/knölar i den berörda juverdelen
Mjölkminskning i juverdelen
Blod i mjölken
Vanligaste tidpunkten för mastiten är vid eller under sinläggning, eller tiden närmast efter kalvning
Vanligast på vänster sida

Phytolacca har en känslighet för väderomslag, kyla, fukt/regn. Medlet har en känslighet för elektriska förändringar i atmosfären.
Notera gärna detta, eftersom åska skulle kunna vara en utlösande faktor, dels på grund av spänningarna och dels på grund av det omslag som brukar bli följden av åskväder.

En annan intressant anmärkning är att Phytolacca är rastlös till sin natur, men motion förbättrar inte.
Detta placerar Phyto mellan Bryonia (som blir sämre av motion) och Rhus toxicodendron (som blir sämre av kyla och väderomslag; bättre av motion)

Vi kan också iaktta andra problemområden, vilka kan indikera Phytolacca, t ex svullnad eller ödem på benen, ofta ihop med ömhet eller smärta i benen och/eller fötter..
Inflammation i halsen (tonciller, spottkörtlar) eller svullna nackkörtlar är ett annat område. Halssmärtorna skjuter upp i öronen när man sväljer.
Ofta finner vi kalvar eller ungdjur med kindsvullnader. Dessa brukar svara bra på Hepar eller Silicea, men Phytolacca kan mycket väl vara indikerat.
Det är nämligen ett av medlen vid påssjuka.
Reumatiska problem faller inom ramen för Phytolacca, och där har medlet återigen sälskap av Bryonia och Rhus tox, men även ett annat välkänt medel i djurapoteket, nämligen Ledum.
Hos handjur skulle testikelinflammation kunna botas med Phytolacca, om symptomen stämmer med medlet.

Som synes av ovanstående summering är Phytolacca definitivt mer än bara ett medel vid mastit.
Komplementärt medel: Silicea
Jämförande medel: Belladonna, Conium, Mercurius, Lachesis, Lycopodium, Silicea

Kvigmastit innan kalvning (Phyto + Calc carb)

Ur tidningen Homeopati för djur, nr 4, 2004, av djurhomeopat Lena Elofsson

En vinter var det en kviga som fick mastit på vänster bak, två månader innan kalvning. Kanske var det någon som sög på henne?

Det var gul och grötig ”mjölk”. Jag försökte med Phytolacca och mjölkade ur henne, så gott det gick, men det verkade bli sämre istället. Juverdelen blev hård och det var svårare att få ut någon mjölk. Jag tänkte att det är väl bara att acceptera att hon blir trespent.

Men jag funderade på trolig konstitution. Hon var väldigt matfixerad, rund och trind, så hon fick Calc carb D200 i ett par dagar. Sedan tänkte vi inte mer på henne precis. När hon sedan kalvade var hon till vår förvåning frisk på alla spenar! Celltalet var lågt och hon låg sedan stadigt i bästa juverhälsoklass.

Ur tidningen Homeopati för djur, nr 4, 2004, av djurhomeopat Lena Elofsson

Lilly, svår acetonemi (Hepar S Comp)

Vi hade en ko för många år sedan, hon lystrade bäst till Älskling men hon hette egentligen Lilly. Hon drabbades av acetonemi efter sin första kalv. Hon gick ner sej på nolltid och hon var verkligen i dålig skick, åt ingenting förutom rivna potatisar och morötter, kakor och jordgubbar. De tvåsistnämnda hade hon sett mej äta så det tyckte hon var okej för henne också. Hon fick stå med täcke så hon inte skulle ödsla så mycket energi på att hålla värmen. (Veterinärerna skämtade om att jag försökte dölja hur hon egentligen såg ut). Hon fick 4 kortisonsprutor, massor av homeopatiska medel, men inget hjälpte.

Så hittade jag ett medel som heter Hepar S Comp, som skulle vara bra vid acetonemi. (Finns idag även under namnet ReVet RV 5) Skit samma, tänkte jag och gav henne det. Och kon började äta! Detta var inte alls vad jag lärt mej att använda, men nöden har ingen lag…huvudsaken var att hon åt.

Hon kom i form igen, rymde ur kohagen tillsammans med 2 andra brudar, de fick vi fast men jag fick gå hem efter drömmar (som hon älskade) för att lura fast en grimma på henne. Lilly blev så pass fräsh att hon t.o.m blev dräktig.

Efter andra kalvningen fick hon acetonemi igen. Det gick så snabbt att vi knappt ens fattade att hon inte ätit. Denhär gången gick det inte alls att få igång henne ordentligt, så till slut fick hon tacka för sej och lämna oss. Jag fick i min tur ta Ignatia, var så ledsen för att jag skickade iväg henne, hon var verkligen min Älskling.

Hanna 74 (Calc carb)

Som kviga var denna ko rund och kompakt. Mycket matglad, snäll och trevlig. Men när hon kalvat och vi skulle mjölka henne, förvandlades hon till ett vilt monster! Trots två sparkbågar, som jag fick blåhålla, och en rem runt bröstkorgen, var det ett elända att mjölka henne. Vi måste vara två för att klara henne.

Jag provade det mesta: Aconitum, för en eventuell chock hon kunde ha fått vid kalvning och mjölkning; Chamomilla, om hon gjorde det av elakhet; Lycopodium, om hon gjorde det av rent djävulskap; Nux vomica, om hon blev stressad av allt; Lachesis, på grund av det explosionsartade förloppet. Men inget hjälpte.

Kon tyckte naturligtvis detta var jättejobbigt och blev ännu mer spänd och började äta dåligt.
Maken som jobbade utanför gården, fick lov att börja jobba senare och sluta jobba tidigare, för att hjälpa mej att mjölka henne. Jag försökte ibland ensam, men det gick inte.

Så kom dagen då maken var tvungen att jobba sent. Vi hade då krånglat med kossan i 1½-2 månader. Redan kvällen innan hade jag börjat fundera på ett nytt medel till henne. Så kom jag på att jag gett henne Calc carb när hon var kviga, för hon hade en stor vårta på halsen, och då tyckte jag hon var en Calc-typ.
Vårtan hade faktiskt försvunnit och kanske kunde det bero på medlet?

Efter morgonmjölkningen gav jag henne en dos Calc D200. På kvällen stod kon dropp stilla och har gjort det sedan dess!

Jag har tvivlat många gånger på homeopatin och funderat på om inte djuren skulle ha blivit bra ändå, utan piller, men det här måste ju bara bero på medlet! Att från morgon till kväll ändra sej i psyket, jag har då aldrig varit med om det tidigare.

Hon är fortfarande väldigt tunn men äter mycket. Nu ser hon inte alls ut att vara en Calc-typ, men i Repertoriet är medlet 3-värdigt på ”Emaciation – avmagring”, 2-värdigt på ”Mind, ailments -excitement, emotional – sjuk av känslomässig upphetsning”. Det finns också med på ”Mind; anger -easily”, fast jag tror inte hon var arg. Hon tyckte nog bara att det var hemskt. Nu är hon i varje fall väldigt kelig och trevlig!

Av djurhomeopat Kristina Johansson
Ur tidningen Homeopati för djur, nr 3, 2003

Kon Hanna, kallbrand i en juverdel (Lach + Sec)

En gammal ko som plötsligt fick mastit med kallbrand i vänster bak. Juverdelen var hård, öm, kall och blålila. Trots detta mådde hon bra i övrigt, åt med god aptit och var lika pigg som vanligt. Mjölken i juverdelen var tunn och gul.
Kallbrand har ett mycket snabbt förlopp och det går sällan att rädda dem som blir sjuka, men eftersom denna ko mådde bra i övrigt beslöt man att vänta med avlivning till morgonen därpå.
Det finns flera medel som kan användas vid kallbrand, varav Lach och Secale är två av dem. Lach är ofta vänstersidiga problem, eller går från vänster till höger sida. Secale har effekt på störningar i blodcirkulationen. Eftersom det inte fanns tid att välja mellan dessa medel gavs båda i kombination under kvällen, 6 doser med 15-30 minuter mellan doserna.
Morgonen efter var juverdelen alldeles varm och missfärgningen så gott som borta, det fanns bara en svag blå sträng kvar. Juverdelen var dock fortfarande svullen och öm, så själva inflammationen hade inte försvunnit.

Hanna fick ändå avsluta sina dagar, för när nödslakten skulle skjutas upp, var bilen bara 5 minuter därifrån.

Av djurhomeopat Kristina Johansson
Ur tidningen Homeopati för djur, nr 2, 2004

Olivia, klövspaltsinflammation (Hep + Hyper)

Olivia fick klövspaltsinflammation på HB klöv, som inte luktade, men hon var jättehalt, öm och svullen, och hade feber. Försökte först med Hepar + Hyper men det gav ingen effekt, så Geepenil sattes in (och Comforion)
När behandlingen var klar gick det inte många dagar innan hon var dålig igen! Denna gång fick hon Penovet istället. Hon blev bättre men aldrig riktigt bra. Fortfarande lite svullen och öm.
Några dagar senare började hon halta på VB istället. Såg inte ut som klövspalt, utan som att det var något bak i ”ballen”. Hon satte försiktigt ned tån när hon skulle gå. Mjölken sjönk och Olivia minskade snabbt i vikt, hon ville ju inte gå särskilt mycket. Vi satte in henne i ”äldreboendet” där det är max 10 kor och betydligt lugnare för en som inte är på hugget.

Jag började med Hepar D12 + Hypericum D200. Olivia gapade snällt när jag kom med sprutan för att ge henne i munnen. Första dan gav jag 5 ggr.
Dag 3 ändrade jag mix till Hepar C30 + Hyper D200. Nu ville hon inte ha 3 ggr /dag, utan hon tyckte det räckte med 1-2 gånger.
Dag 5 tyckte jag ev att hon gick lite bättre. Mjölken hade ökar sedan dag 2, vikten likaså.
Dag 6 brunstar hon som en galning! Har inga problem alls att stå på bakbenen för att rida, eller gå obehindrat.

Två ungkor, släpper inte mjölken (Lyc)

Ungko som verkade rädd och spänd. Det började med att hon läckte mjölk om hon lade sig strax efter hon var mjölkad. Jag funderade på hennes konstitution och kom fram till Lyc. Det hjälpte henne. När vi sedan hade en nykalvad kviga som inte släppte alls, så testade vi Aconitum och sedan Secale, som inte hade någon större effekt, då chansade jag på Lyc och det löste problemet.

av Dipl djurhomeopat Lena Elofsson

Länk till läkemedelsinfo

Febriga kor (Acon, Bry, Nat-m)

Har haft några kor, som stått med feber och inga andra symptom än att de varit hängiga, inte ätit så bra, minskat i mjölk och legat mycket. Inget fel på juver eller klövar, ingen snor eller hosta. Inte heller lösa i avföring, ingenting förutom feber.

Feber är ju ingen sjukdom i sej, men en högproducerande ko som inte äter ordentligt, vill man inte ska stå med hög feber i onödan. Hade till de första korna svårt att hitta något medel, för det fanns så lite symptom att gå på. 3 st fick aldrig något medel, men hämtade sej på en vecka.

En ko fick Aconitum, just när febern bröt ut, tog bara några timmar så var febern borta och hon har inte fått tillbaka den.

En annan hade låg temp till en början, som sakteliga steg över några dagar. Hon fick Bryonia. Febern gick ned för några timmar, sedan steg den igen. Gav henne sedan Natrium mur, febern gick ned och försvann.

Ytterligare en hade hög feber redan från början (41.3 som mest). Fick Aconitum, men jag var för sent ute, hade haft feber i ca 12 timmar när hon fick Acon. Febern gick ned några timmar, sen kom den tillbaka igen. Gav henne sedan Nat-m, tempen gick ned till 39.5. Gav en dos till efter några timmar och febern försvann.

Jag gick egentligen mest på känsla när jag valde medel, men tänkte jag skulle se om det gick hitta samma medel genom att titta på varje symptom. Använde mej av dessa:

Mentalt: Slöhet; vid feber, Mage: Aptit; minskad, Feber: utan andra symptom (finns dock få medel i denna, men den var ”huvudet på spiken”), Generellt: Ligga; förbättrar samt Generellt: Svaghet; vätskeförlust (detta är ett symptom som används generellt till höglakterande.

Repertoriserade dessa symptom och fick fram Nat-m som första medel.

Ko med nervös acetonemi (Phos)

Ko med nervös acetonemi som stått och bitit sej blodig på båsmattan, hade fått både calcium och kortison.
Fick Phosphorus och efter 20 min var hon sej själv igen.
Kon var en Phosphorus konstitution

av Dipl djurhomeopat Lena Elofsson

Länk till läkemedelsinfo

Kreja, vill inte bli berörd (Arn)

Kreja kalvade helt utan förvarning, tvillingar dessutom. När vi sedan förde in dem i kalvningsboxen fick kalvarna inte komma i närheten av henne. Hon är normalt en väldigt kelig ko, hon ville heller inte ”släppa till” oss, för att röra henne. Så jag misstänkte att kalvningen kanske hade gått lite väl snabbt, att det tagit ont, så hon fick Arnica i 200 potens. Dagen efter var hon som vanligt igen, ville bli kelad med. Kalvarna fortsatte hon dock att vara misstänksam mot, så vi valde att inte ha henne med dem.

Länk till läkemedelsinfo