kviga – Homeopati för djur

Böna, en knepig kviga (Calc carb)

Artikel införd i tidningen Homeopati för djur, 2000/3 av Maria Beronius

Böna är en SLB kviga på ca 2 år. Hon är matglad och normalt törstig.
Hon har en stor vit lykta i huvudet, annars ser hon ut som en vanlig låglandskviga.
Hon lägger lätt på hullet, är snäll och kelig ibland, om hon är på kelhumör.
Annars kan hon slänga med huvudet och inte vilja vara med.
Hon har däremot alltid varit förtjust i att slicka på kläder och händer.
Hon är också mycket förtjust i mineraler/saltstenen.
Böna kan behöva lång tid på sej att vänja sej vid nya situationer.
Om hon varit med om något hon funnit obehagligt, även om det kan tyckas vara en småsak, så kan det ta lång stund innan hon kommer över det.

Hon kan rikta rejäla sparkar i riktning mot dyngkärran, om hon tycker att den är i vägen. Något som de andra kvigorna aldrig gör.
Detta beteende är dock beroende på vem som är i ladugården. Hon gör nämligen skillnad på folk och folk!
Om man är där varje dag är det lätt att skilja på lek och allvar i sparkarna. Böna är alltså en lugn, men tuff och busig, slickig och matglad tjej.

När det blev dags att seminera Böna upptäcktes en vätskefylld cysta på höger äggstock. Hon hade ocks utslag som blödde och liknade variga vårtor (men inte var vårtor).
Utslagen såg inte ut att klianämnvärt, men började blöda av sej själv, verkade det som. Veterinären tillfrågades, men visste inte vad det var och hade inga råd att ge.
Utslagen var spridda på höger kroppshalva, bara någon enstaka på vänster. Även på huvudet fanns det utslag.

När cystan upptäcktes ville seminören behandla med hormoner, men jag förklarade att jag i första hand ville prova med homeopati.
Detta accepterades och hormonsprutan packades ner igen.
Jag vill i första hand behandla konstitutionellt, men jag hade svårt att klura ut medlet.

Därför började jag med ”cystmedlet” Apis D30, 10 piller/dag i 5 dagar.
Under tiden tänkte jag lite på Phosphorus, men framför allt på Lycopodium. Det var svårt att bestämma sej.

De högersidiga problemen och Bönas benägenhet att skilja på folk gjorde att jag helst ville ge Lyc.
Även Calc carb övervägdes, men när jag nästan bestämt mej för Lyc, var det svårt att se något annat.
I repertoriet såg jag att utslagen var vanliga för Calc carb och även utseendemässigt lutade det åt detta medel.
Då jag tänkte mer på helheten som Böna visade, beslöt jag att trots allt ge Calc carb. Efter att ha gett Apis började jag en konstitutionell behandling med Calc carb. Böna fick 10 piller, 2 ggr under en dag.

Sedan väntade jag och Böna kom in i en normal brunst, men denna seminerade jag inte på.
Jag beslöt att vänta till nästa och se att det inte kom några konstiga mellanbrunster.
Utslagen började så smått att torka till.

Efter 4 veckor fick Böna ännu en Calc carb D30 dos.
Efter ett tag var alla utslag borta och Böna hade en mycket fin hårrem.
Nästa brunst var normal och Böna seminerades.
Hon blev dräktig och var helt utan utslag.

Fortfarande slickig och gillar mineraler/salt, men inte så benägen att vifta med benen.

Artikel införd i tidningen Homeopati för djur, 2000/3 av Maria Beronius

©Lotta Hägglund

Ung kviga (Cauloph)

Var på besök hos en köttbonde vars kviga hade råkat bli tjuvbetäckt, ingen hade märkt det förrän hon började ställa till juvret. Hon var alldeles för ung och outvecklad för att få en kalv. Nu hade kalvningen satt igång sedan några timmar och det gick inte alls bra, kalven satt fast och kvigan hade inte längre några värkar.
Veterinär, bonden, en anställd och jag, försökte med alla medel få lös kalven. Veterinären var skeptisk och tyckte att detta går aldrig, bonden likaså.

Jag bad att jag skulle få prova med Caulophyllum och berättade hur medlet fungerade, att det stimulerade värkarbetet. Fick klartecken av både bonde och veterinär.

Kvigan fick en dos av Cauloph och återfick täta värkar. Kalven lossnade millimeter för milimeter och till slut fick vi ut en stor, dödfödd tjurkalv.

Dagen efter träffade jag den anställde och frågade hur det gick med kvigan. Han berättade att hon bara låg, varken åt eller drack. Jag bad att bonden skulle ringa mej så skulle han få lite andra medel att försöka med. Tyvärr var bonden bortrest i 2 dagar så det blev inte förrän dag 4 han fick mitt meddelande. Kvigan fick både Arnica och Aconitum och visade viss förbättring men hon var redan i så dåligt skick att bonden lät henne avsluta sina dagar.

Ångrar att jag inte var förutseende nog att ta med både Arnica och Aconitum när jag åkte dit första gången, men det var under min praktik hos veterinärer och jag kunde aldrig drömma om att jag skulle få använda homeopatmedel, Cauloph ”råkade” jag bara ha i fickan.

Kvigmastit innan kalvning (Phyto + Calc carb)

Ur tidningen Homeopati för djur, nr 4, 2004, av djurhomeopat Lena Elofsson

En vinter var det en kviga som fick mastit på vänster bak, två månader innan kalvning. Kanske var det någon som sög på henne?

Det var gul och grötig ”mjölk”. Jag försökte med Phytolacca och mjölkade ur henne, så gott det gick, men det verkade bli sämre istället. Juverdelen blev hård och det var svårare att få ut någon mjölk. Jag tänkte att det är väl bara att acceptera att hon blir trespent.

Men jag funderade på trolig konstitution. Hon var väldigt matfixerad, rund och trind, så hon fick Calc carb D200 i ett par dagar. Sedan tänkte vi inte mer på henne precis. När hon sedan kalvade var hon till vår förvåning frisk på alla spenar! Celltalet var lågt och hon låg sedan stadigt i bästa juverhälsoklass.

Ur tidningen Homeopati för djur, nr 4, 2004, av djurhomeopat Lena Elofsson

Mastit i outvecklade juverdelar (Sabal)

En nykalvad kviga med outvecklad juverdel på höger bak, ur den kom bara lite vattnig mjölk med flockor. Efter kalvning fick hon början till mastit i vänster fram, var lite öm och något svullen , men allmäntillstånd var bra.
Hon fick Sabal serrulata D30, 3 ggr/dag, första 2 dagarna sedan 2 ggr/dag i 3 dagar. Hon svarade ganska snabbt och blev bättre i den ömma juverdelen. Den outvecklade producerade mer och mer normal mjölk.
Som typ är kon normalstor, men tunn och snäcker, lugn i temperament.

En ko som fick mastit med grötig mjölk i ena juverdelen som var mindre än de övriga. Phytolacca hjälpte inte men efter Sabal serrulata blev kon frisk.

Av Lisbeth Larsson, ur Homeopati för djur, nr 1 2000

Länk till läkemedelsinfo

Djurhomeopat/Norr © Lotta

Brålly 465, ögonskada (Euphr)

27/9
Kvigan verkar ha blivit sparkad på vä öga, har skit på ögonlocket
Är väldigt svullen i själva ögat
Grå hinna över ögat, vätska i ögats främre kammaren? Hela ögat ser ut att stå ut från ögonhålan.
Rinner klart tårflöde
Blundar emellanåt
Ser ej på ögat

Ger Arnica C200 3 p x 4 doser

28/9
Ögat är inte varigt utan klara tårar rinner
Ännu mer utskjutande/svullen ögonglob idag
Ser blödning i utkanten av ögat
Tror inte att det är något sår på hornhinnan
Pratade med distr.veterinären, de måste komma om vi ska ha ögonsalva.
Hon säjer att man även kan ge Streptocillin juvertub, är samma sak som Fusidin ögonsalva.

Jag avvaktar med veterinärbesök, byter till Euphrasia C30, 2 p x 4 doser idag

29/9
Ögat är lite mindre utskjutande idag
Ser blödning, är grå i ögat
Tycker inte det verkar vara någon inflammation, hon har klart tårflöde.
Kanske skulle atropindroppar vara bra, men hur ska vi klara att ge det?

Fortsätter med Euphr C30 2 p x 4 doser x 2-3 dagar.

3/10
Ögat ser bättre och bättre ut, är ff vitgrå i vä öga men svullnaden har minskat drastiskt och blodet verkar vara borta. Ligger i princip alltid och sover på vä sida. Har tagit Euphr självmant hela tiden.
Slutade med Euphr 1/10 när det verkade ha vänt och definitivt såg bättre ut.

Brålly var ung kviga vid skadetillfället, fick inga synbara men efter detta, hon verkade även se med ögat.

Kviga med vårtor (Calc)

Av lantbrukare Johan Åkerblom, Åland

Kvigan är en trevlig dam som gärna kommer fram och hälsar, är snäll och kanske lite väl tam. En aning slickig och kelig. Lite åt det kraftigare hållet och ställer sig gärna på kanten till foderbordet och spanar lite. Hennes bekymmer är vårtor. När jag pratade med veterinär för några månader sen, så blev svaret att avvakta i väntan på att det ska självläka men tyvärr blir det bara värre. Jag har provat Thuja på henne, jag hittade en notis om att det skulle hjälpa men så blev inte fallet. Fick Thuja D30 en dos om dagen först någon gång i veckan men när inget hände ökade jag till varje dag under en vecka. Sen har hon fått M också men det har inte hjälpt. Hon har dem lite överallt på kroppen med till 95% på högersida.

Därefter fick hon Calc carb D30 och efter några veckor började vårtorna falla bort.

*Samma kviga 120512, lite vårtor har börjat trilla av!*

*120716 Två månader senare ser hon ut såhär*

Kvigan fick Calc carb D30 i några doser i slutet av mars, därefter inga fler doser.

Kviga, akuta luftvägsproblem (Bry)

Kviga på 9 månader som blivit akut sjuk.
Har snabb andning, vidgade näsborrar, gul gegga i nos och ögon. Tempen är 40,5, rör sej långsamt och hon har svårt att gå.
Hon har fått Ant-t C30, totalt 5 doser, men har bara blivit något bättre.
Veterinär tillkallas och konstaterar lunginflammation. (Fick ev penicillin)
Kvigan har växt långsamt, är liten och tunn. Har konstig benställning bak, har stått spaltbox. Mentalt lite tillbakadragen och försiktig, men kelig och gillar att bli klappad, är foglig.
Fick Bryonia CM på tors eftermiddag, dosen plussades på kvällen samt ytterligare några dagar. Hostade lite. På mån har febern gått ned till 38.6, äter bättre och dricker.
Nästa morgon har hon snabb andning, hostar mera, torr och hård hosta. Dricker mer men äter bara lite. Kutar med ryggen.
Hon får då Bryonia MM och är helt bra dagen efter.

Av dipl djurhomeopat Ann-Charlotte Rekke