Simson, svart perser 17 år, med urinvägsproblem (Puls)

ur tidningen HFD 2002/1 av djurhomeopat Stina Granhammar

Kastrerad, kom till ägaren när han var 5 år. Lugn och stillsam gjorde inget väsen av sej. Åt, sov, gick på lådan, är nästan intetsägande.

2 år senare kom ny katt i huset. Simson blev jättesur, svartsjuk, ville ej låta sej vidröras eller klappas under en månad, men det gick succesivt över.

Han älskar att skrämma och sätta skräck i nya katten. Alltid trevlig mot matte, lättsam och medgörlig. Snäll och vänlig mot gäster, älskar att bli kelad med och buren. Vill ligga på mattes bröst och bli klappad och kliad, blir ledsen om han blir bortföst, anser sej orättvist behandlad.

Tycker om att vara ute, ligger i skuggan. På vintern sitter han vid balkongdörren och sniffar i sig frisk luft. Går ej gärna ut i snön.

Tjuvaktig, (tjuvar mat) äter och dricker normalt. När han mår riktigt bra sover han på rygg.

Under åren har han haft återkommande urinvägsinfektioner, svamp i ett öra, som blev öroninflammation, det behandlades men sedan dess har det aldrig varit riktigt bra i örat. Kattsnuva, blev mycket sjuk. Finnar på hakan, stora som bölder och varfyllda, som gjorde ont.

På utställningar är han supercool, sitter som en kung på domarbordet och ser ut över publiken.

Då han var 16 år började han dricka mer än normalt, blev tunn över rygg och höfter. Kissade ofta och mycket, genomskinlig urin. Verkade yr och medtagen. Fick njurfoder på rekommendation av veterinären.

En storstädning med korsdrag hela dagen var mer än han tålde, han blev förkyld, började tok-nysa och kissade överallt. Vingligare än förut och mycket orolig.

Hade tänkt ge Cantharis men läkemedlet fanns inte hemma, så han fick Pulsatilla D30, en dos på kvällen och en dos på morgonen. Vid lunch ringdes veterinären, tid för avlivning bokades. Matte ville inte han skulle lida.

På kvällen tycktes den förmodade urinvägsinfektionen ha gett med sig. Han började äta dagen därpå, var mindre vinglig. Avlivningen avbokades och veterinären som tittade på honom, tyckte han såg medtagen men inte hade kroppshållningen som en sjuk katt. Efter några dagar slutade han nysa, öronen var då också helt rena och fina. Han blev starkare och starkare.

Allt eftersom tiden gick blev Simson allt piggare. Gör sina race ibland, far omkring och leker med en av de yngre katterna. Han har dock inte lagt på hullet – men det kan man nog inte räkna med då han är en gammal katt och tidigare sjukdomar. I övrigt i strålande kondition!

Efter 6 veckor fick han Pulsatilla 30 igen. Har fått någon dos emellanåt, när det syns han håller på att falla tillbaka.


Copyright © Homeopati för djur 2019

En kommentar till “Simson, svart perser 17 år, med urinvägsproblem (Puls)”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.