Ur tidningen HFD 2003/1, av djurhomeopat Margaretha Andersson Härnlund
Chero är en ridhäst, född 1977, som är mycket pigg för sin ålder. Hans problem är att han slår med huvudet, upp och ned, på sommaren och speciellt när de rider dressyr. Han hostar i paddocken, när det är torrt.
Chero går tillsammans med tre andra hästar, och det är han som bestämmer. När de får hö bestämmer han vilken hög de andra ska äta ur. Ibland vallar han de andra. När han är inne blir han sur om han inte får mat först. I så fall äter han inte. Han slänger ut maten ur krubban och mineralerna vill han inte ha.
Chero är en humörhäst. När de har klippt honom blir han sur, och han bits ibland. När de sadlar honom gillar han inte när de drar åt sadelgjorden. Han gillar dock ryktning. Han vill gärna skrämmas, och många är rädda för honom; det var även de nuvarande ägarna i början.
Chero måste få tid på sig. Man kan inte gå in direkt till honom. När jag var där, pratade vi med hästen intill först, sedan gick det bra att gå in till honom. Chero kommer inte fram till ägarna när han är i hagen. Han älskar att tävla. Han tävlar mot allt och blir sur om han inte vinner. Hoppa är det bästa han vet, men dressyr är inte lika kul.
Hans rädslor är; gubbar i keps, elstängsel, spöet, åska och smällare. Vid åska blir han stressad och springer runt. När de ska iväg på tävling blir han uppspelt och lös i magen. Han står bredbent i transporten och kissar alltid, när han är ute och åker. Han fiser mycket, det var det första jag hörde när jag kom. Han skitar ned ordentligt i boxen. Ägarna tycker att han sover mest på höger sida.
Chero är frusen och vill gå in när det är kallt. Det syns att han fryser. Han vill inte ha regn på huvudet, då ruskar han på sig. På vintern är han svår att hålla i hull och blir stel i bakbenen. Han har haft varböld i ganaschen (kinden) och han svullnar i benen om de ridit mycket.
Efter repertorisering gav jag denna häst Lycopodium (Lyc). Jag tycker hela hästen utstrålar Lyc. Han fiser mycket, vill vara först när de är ute och rider. Han vill bestämma över både hästar och människor.
Det som till sist var avgörande för mitt val av medel var symptomen; att slå med huvudet samt diarré vid känslomässig upphetsning. Dessa symptom har han alltid och inte bara ibland. På dessa rubliker i repertoriet (HEAD -motions of head -backward and forward); (RECTUM; Diarrhea -excitement, emotional) är Lyc ett av medlen.
Andra medel som kom upp vid repertorisering och som jag tänkte speciellt på var Sulphur (Sulph) och Lachesis (Lach). Lach kunde komma i fråga eftersom han vallar de andra hästarna och för att han är ranghög. Emellertid måste man ju se till helheten och inte bara till enstaka symptom. Dessutom hade han inget obehag av att ha något mot halsen, som Lach ofta har. Sulph var också indikerat vid repertorisering, men dessa individer brukar vara varma av sig, men denna hästa var väldigt frusen.
020626 Lyc D30, 10 piller, 1 gång/dag i 3 dagar
020717 Har slutat skaka med huvudet. Var på läger en vecka efter han fått dosen och det gick jättebra. Blev inte lös i magen när de skulle iväg och skakade inte på huvudet när de red dressyr. Hostan också borta. Ägarna lyckliga.
030114 Har har varit bra hela tiden och har aldrig varit så pigg som han är nu.
ur tidningen HFD 2001/3 av djurhomeopat Stina Granhammar
Albin är en genomtrevlig herre men en enmanskatt, är mattes katt. Är i vissa situationer en fegis. t ex om det kommer gäster han inte känner, då morrar han och springer och gömmer sej, kommer inte fram förrän det verkar lugnt igen.
Har riktiga översittarfasoner mot katten Mille, som är mycket skygg. Är dock livrädd för katten Simson. Albin är en riktig fegis! Det är ofta bråk runt Albin.
Tycker inte om att kammas, vill inte stå stilla, gapar och skriker. Ställer till så det tar dubbelt så lång tid att bli färdig. En kamp vid kamning och kloklippning.
Albin har ofta problem vid avföringen. Så fort vi provar ett nytt foder äter han med förtjusning (för han tycker om det mesta) men han blir alltid dålig i magen efteråt. Det går oftast snabbt över men han har känsligare mage än de andra katterna. Äter och dricker bra, ganska ofta och lite åt gången. Översexuell – är kastrerad men vill ändå para. Ställer alltid upp för löphonor.
Gillar inte att bli instängd ensam i något rum. En gång när en hona skulle föda, blev han inlåst i sovrummet, efter som han var ganska störande. Då både kissade och bajsade han i matte säng som protest mot behandlingen. När matte blev allergisk och dörren till sovrummet stängdes, låg det varje morgon bajs på mattan utanför sovrumsdörren. Och vem hade gjort detta? Albin förstås!
Albin är enormt svartsjuk när matte pysslar med de andra katterna. Speciellt med Simson. Då går han nästan sönder av svartsjuka
Han har fått Lyc D200 en dos sedan Lyc M en dos, främst för att han urinmarkerar överallt och för att han har så känslig mage. Efter M-dosen fick han en kraftig förstförsämring på magkänsligheten, men sedan har magen definitivt blivit bättre. Han är dessutom inte lika rädd som förut och har inte riktigt så markanta översittarfasoner. Men han urinmarkerar fortfarande.
Några typiska särdrag för Lycopodium, som stämmer in på Albin:
känslig mage, som vid minsta foderförändring blir dålig, lös avföring eller diarré
Ett konstitutionellt läkemedel är ett medel som har en bred symptombild, som är ordentligt utprovat med generella, mentala och fysiska symptom. Det finns ett flertal andra konstitutionella medel. Nedan beskrivs kort om fyra av de vanligaste konstitutionerna – grundtypen för varje medel, sedan är spännvidden inom varje medel väldigt stor.
T ex en Pulsatilla-individ, den är mjuk i sinnelaget, eftergiven, kvinnlig i personlighetstyp. Är maklig, mår bäst av att röra sej sakta. Tycker om frisk luft, är helst ute, mår bättre av att vara ute. Dricker ganska lite, är sällan törstig. Äter oftast bra, har lätt för att bli lite runda. Blir lätt ledsen och sårad. Tycker om att bli ompysslad, tycker om närhet, kan trycka sej mot dej, är svartsjuk och vill ha dej för sej själv. Man kan inte bli arg på en Pulsatilla. Kan vara rädd för karlar, mansröster. Blir lätt skendräktig, får gärna en ögoninflammation där utsöndringen är tjock och gulgrön. Kan ha svårt för att bli dräktiga, kan ha hormonerna i obalans.
En
annan konstitution är Phosphorus-individen,
de älskar allt och
alla, kan följa med vem som helst, alla
älskar dem, folk tycker att de är
jättesnygga och vill köpa dem av dej, är ofta
högbenta, resliga, slickar
dej, är väldigt sympatiska,vill inte vara ensamma.
Är ofta känsliga för ljud,
höga ljud, är åskrädda,
är lättstartade, lätta att få igång. Blöder
lätt, blöder mycket. Tycker om salt, glass,
dricker stora mängder,
är törstiga. Måste äta ofta, äter
vanligen mycket men lägger inte på sej. Kan
vara översexuella. Ligger ofta på höger sida, därför att de blir
sämre/kan inte ligga på vänster sida. Problemen kommer ofta på
vänster sida.
Ytterligare en är Calc carb-individen, de är ofta lite lata, gör inte mer än nödvändigt, tjurskalliga och envisa. Är inte alls korkade, men fattar kanske lite långsamt. Älskar mat, äter gärna allt, inklusive sånt som man helst inte ska äta, har lätt för att lägga på sej, behöver alltid bantas ned. Tycker om sötsaker, rå potatis, blir sämre av mjölk, tål inte riktigt mjölk. Kraftig i kroppsbyggnad, stora tassar, stort huvud. Är ofta frusna, tycker inte om att vara ute i regn, kan vara rädd för kraftigt regn, mår inte bra av kraftig motion, kommer gärna sist på promenaden, kan var höjdrädd. Svettas lätt, ofta på huvudet. (gäller inte hundar, svettas på tassar och genom munnen) Kan lukta surt om dem.
Lycopodium-individerna har ofta problem med självförtroendet, det är antingen för stort eller för litet. En del bråkar alltid för att de vill klättra i rang, är tuffa, en del är precis tvärt emot dvs väldigt ranglåga med dåligt självförtroende – fega, kan kissa inne för att straffa ägaren om de blir lämnade ensamma, om det är bråkigt i familjen så blir de jätterädda, tror att de har gjort fel. Tycker inte om då det kommer främmande. Äter några tuggor sedan vill de inte ha mer, tycker om sötsaker. Är ofta magra, rynkar pannan, har rynkor i ansiktet, blir fort grå, ser gamla ut. Problemen kommer ofta på höger sida och de blir sämre vid 16-tiden, bättre efter 20. Har mycket gaser i magen, fiser mycket. Hostar om halsbandet dras åt, tycker inte om att ha något runt halsen.
Många av de enskilda symptom som beskrivs, finns även hos andra läkemedel. Därför är det viktigt att se hela individens symptombild, när man matchar med ett läkemedel – lika botar lika.
När homeopaten kontaktades hade stoet flera problem: ont i höger kotsenskida, den var överansträngd, hård och öm. Hon var halt i trav. En veterinärundersökning var gjord vid Ultuna och stoet bedömdes i bästa fall kunna gå i hagen i framtiden. Dessutom hade hon muskelinflammation, positiv Erlichia samt medelsvår artros (ledinflammation). Hästen var också starkare i höger sida.
Ägaren hade haft stoet i 7 år. Tidigare hade stoet haft ett svårt liv, ev med misshandel och hon hade hunnit med 12 olika hem på 10 år! Hon hade även haft ett föl. Hon gav fölet di, men inte mycket mer.
Mentala symptom Stoet är mycket lättlärd, men rädd för främmande människor. Hon har en inre stress och är skeptisk mot allt nytt. På morgonen är hon så rastlös att hon inte hinner äta upp maten, för hon vill ut. I hagen står hon vid sidan om flocken. Hon har även givit sej på en annan häst och huggit den, men om det blir bråk springer hon undan. Hon klarar av att gå ensam. Ibland är det svårt att fånga henne i hagen. Om hon blir rädd reagerar hon med skakningar.
Fysiska symptom Ägaren uppfattar hästen som mycket frusen. Hon har bra hovar. Aptiten är bra men törsten är dålig. Äter lera och dyl. utöver det vanliga. När hon rids svettas hon mycket. Det börjar med en fläck på halsen och sprider sej därefter över hela kroppen. Hon är alltid snuvig (enl veterinären är det herpes) Snuvan har varit vit, men nu är den gul och blir något bättre till kvällen. På bogen, länden och carpus (framkäet) har hästen variga, upphöjda finnar som inte kliar. När man behöver lyfta benen på henne är det svårt och hon börjar krampa. Hela hästen mår bättre på sommaren och mot kvällen, rent generellt.
Stoet får Lycopodium LM1, den 15 maj. Medlet valdes dels för att Lyc är ett stort artritmedel, (ledinflammationer), men mest för att den mentala biten överensstämmer så väl med Lyc konstitutionen.
Typiskt är att stoet är mycket smart, men bråkar med andra för att komma upp i rang. Hon är frusen, har dålig aptit på morgonen men äter för övrigt mycket bra. Svår att fånga i hagen är också mycket vanligt hos Lyc individer, samt skeptisk för nya saker och främmande människor. Sättet som stoet betedde sej mot sitt föl är också utmärkande för Lyc.
Lite mer än en månad efter första dosen, dricker hon bättre än tidigare och har även slutat äta lera. Ägaren har mycket lättare att fånga och hämta henne i hagen. Kom till och med emot ägaren och gnäggade, vilket inte hade hänt tidigare! Reagerar inte på främmande människor som tidigare. Mängder av var rann ur nosen, vilket sedan slutade.
Den 22 juni får stoet Lyc LM2. Efter ytterligare en månad fick hon utslag på karlederna. hon fick tillbaka snuvan samt utslag på hela kroppen, som sedan försvann.
Den 8 augusti får hon Lyc 50M, 1 dos morgon och kväll. Den 24 nov berättar ägaren att stoet inte är halt sedan ett tag. Ägaren har kunnat träna henne, och till och med vunnit en klass i Western-ridning! I början av kommande år tränar hästen regelbundet, äter och dricker bättre än tidigare. Under vintern har hon haft tätare och mer vinterpäls. Stoet har också klättrat upp i rang i flocken.
Artikeln införd i tidningen Homeopati för djur, 1999/1, av Monica Littorin
Virus är en Affenpincher kille, som förmodligen snedtände kraftig på en hormonspruta han fick, för att dämpa sin ridlust på människors armar och ben. När matte kontaktade mej var han aggressiv mot de andra hundarna och vägrade äta. Var mycket frusen, kall om benen och skakade. Han hade matvägrat i ungefär en månad, vilket gjorde att det inte fanns speciellt mycket hull på honom och det inverkade säker även att han var så frusen. Hormonsprutan togs i slutet av juni, slutade äta, 3 veckor senare blev han inlagd på djursjukhus för att han var uttorkad. Veckan därpå opererades halsmandlarna bort (hade varit röda en månad tidigare, fick då AB). Efter operationen hade han haft svårt att svälja. Matte och Virus fanns nere i södra Sverige och jag i norr, så det blev många mail och samtal för att ta anamnes på honom.
Virus är livlig och stressig, har svårt att slappna av, kan egentligen bara sova om matte sitter och håller i honom. Har alltid varit tuff men det har blivit mycket värre efter hormonsprutan. Han blir väldigt sur om han blir störd när han vill vara ifred, kan nafsa/bita till då. Om han ligger eller sitter någonstans blir han sur om någon kommer och vill ta honom, gäller mot både människor och djur. Biter mot barnen och husse men inte mot matte. Tar man i honom vid tillsägelse så kan han svara med att nafsa tillbaka. I övrigt struntar han i tillsägelser. Är tillgiven, spec mot matte, följer henne överallt dit hon går. När man sitter kommer han och vill gärna ligga i knät. Han är rädd för nya miljöer och folk som kommer, då skäller han och springer iväg. Skäller så fort någon går i dörren. Försiktig när folk kommer fram och vill hälsa. Reagerar mer negativt när det gäller män. Tycker om barn, vill fram och hälsa Är ofta hög i rang när det gäller andra hundar, går fram utan att skygga, men kan ibland även vara feg mot dem. Lyssnar dåligt på inkallning/hör inte, går åt andra hållet. Går ofta åt sitt håll, när man är ute och går. Ylar om han blir lämnad ensam. Matte tycker han är nyfiken, även om han ser något som ser farligt ut så drar han framåt och vill kolla. Är renlig och noga med sin hygien. Är aktiv och vill busa med pipleksak och den äldre hunden. Brukar bråka med den ena hannen som är 3 år. Blev väldigt rädd på nyårsaftonen 04 för smällarna och ljusskenet. Sprang och gömde sej bakom soffan och darrade. Är ev lite avig mot höjder, matte tycker att han visar viss rädsla, spec om ingen annan är bredvid honom. Älskar att åka bil, när man kommer ut drar han mot bilen. Kommer direkt matte pysslar med de andra hundarna, kan attackera om matte och han sitter i soffan och nån annan hund kommer. Tycker inte om att bli borstad, men gillar att bli gosad med och smekt. Slickar ofta på mattes hud, slickar även andra samt andra hundar Gräver i sin tygbädd när han ska lägga sej, lägger sej under dynan. Tycker inte om att klippa klorna, men har bra kvalité Ligger och sover på sida, mest på sin vänstra sida, det började han med för ca 4-5 mån sedan (i mars/april). Vill helst ligga på golvet där det är varmt och ligger gärna i solen som lyser inpå golvet. Skakar trots att han ligger i solen, börjar med det på eftermiddagarna vid 4-5 tiden, blir sedan bättre vid 8 på kvällen. Tycker inte om att ta sprutor, skriker. När han tog hormonsprutan skrek han fruktansvärt, så illa brukar det inte vara, kanske kände han att det var helt fel med hormonerna Är kryptochid, en kula nere. Matte tror att han dricker lite, han vill helst ha ljummet vatten. Gillar lite glass. När han äter tar han försiktigt en kula från matskålen och springer till korgen och äter upp den. Han verkar hungrig för han hugger efter en köttbulle, men äter inte ändå. Dock betar han gräs som en ko, både nyslaget gräs och gammalt gult torrt gräs. Hostar när han äter och dricker, detta kom vid 5-6 mån ålder. När man är ute och går eller han leker håller han upp sitt högra bakben (alltid hö bak) och hoppar på tre ben ett tag. Började med detta då han var ca 4 mån gammal Har varit översexuell, pinkade överallt och red på folk. Efter hormonsprutan har han lugnat sej med det. Mjällar vid stress. Har tappat hår så det blivit tunnare, fram på bringan, i nacken, har blivit det nu då han varit dålig. Hostar när han har på sej halsband, har inte alltid gjort det utan det kom med alla det andra problemen. Är ganska högbent för rasen. Har ofta kalla fötter. Har alltid varit tunn i hullet.
Ganska högbent för rasen enl matte
Virus indikerar det homeopatiskt läkemedlet Lycopodium väldigt starkt, men jag bestämmer mej ändå för att börja med ett annat medel, Nux vomica.
Dagen efter han fått sin första dos börjar Virus att äta. Matte är lite förundrad över att det händer så snabbt. Under dagarna som följer har det börjat komma ut gegga ur båda ögonen, nyser även mindre. Han lägger sig ofta efter maten och tar igen sej han verkar inte lika frusen längre. Humöret är det samma än så länge, han ettrig och häftig, tror att allt är hans. Äter bättre för varje dag, ½ burk blötmat/dag (vilket är mkt för en så liten hund) + 15 kulor torrfoder. Är gladare och piggare, leker med den andra hunden, vilket inte har gått tidigare. Ätandet han börjat med avtog efter en knapp vecka, sedan kom kylan i benen och skakningarna tillbaka.
En månad efter Nux vomica får Virus Lycopodium. Samma sak händer igen, han börjar äta dagen efter första dosen. Under veckan som följer äter han bra, äter mindre gräs (vilket han tidigare betat som en ko), är mindre aggressiv mot den andra hunden, inte lika frusen och skakig, lyfter inte benet lika mycket. Efter 2 veckor börjar han äta lite sämre, lite mer frusen men mentalt är det på bättringsvägen. Plötsligt får jag ett mail från matte att Virus är på djursjukhuset med dropp, hade börjat kräkas och hade lös avföring med lite blod, han hade även blivit matt. Jaha, vad i hela friden hände nu då? Allt gick väldigt snabbt. Var det möjligen ett återfall av hans ”gamla” symptom? (ROS kallas det inom homeopatin och kan vara ett gott tecken). Han hade ju faktiskt varit uttorkad tidigare, men då hade han ätit dåligt så han hade ”inget” att kräkas och få diarré av… Diagnosen var magkatarr, fick med sej specialfoder hem.
När Virus efter några dagar kom hem från djursjukhuset hade han lite svårt att svälja (vilket han tidigare haft, både efter operationen av halsmandlarna men även före hormonsprutan), men sedan började han äta bra, matte har köpt färskfoder som han älskar (ville inte ha torrfodret längre), skäller och säjer till att han är hungrig. Han har börjat leka med den andra hunden, han är glad och pigg. Humöret blir bättre och bättre för varje vecka, tål tillsägelser nu. Hältan är lite till och från, men klart bättre än tidigare. Äter nästan inte alls gräs längre. Sexdriften har kommit tillbaka. Har inte reagerat på skott när de varit på Brukshundsklubben och testat. Har börjat slicka mattes hud igen (har varit borta men kommit tillbaka). Därefter får han några doser till av Lycopodium, lugnar sej sexuellt, söker kontakt med de andra hundarna. Patella är kollad hos veterinär och det finns inget fysiskt problem. Men varför haltar han till och från?
041124 ringer matte och berättar att han slutat äta igen, är kall om benen, nyser och det rinner ur nosen, blivit sämre mentalt, blir alldeles svart i ögonen mot den andra hunden. Matte ger honom Lycopodium C200 2 piller vid 14-tiden samt ytterligare en dos samma tid nästa dag. Två veckor senare rapporterar matte att Virus fick en förstförsämring mentalt som sedan gav med sej, går på alla fyra benen, äter maten bra, inte ruggig eller kall om benen. Det har runnit lite ur ögonen, men även blåst ganska mycket ute. Hade en släng av magsjuka (alla hundarna i familjen hade det) och luktade skit i 4-5 dagar. Har även fått en hårlös fläck, ca 10 cm i diam. på skuldran där hormonsprutan togs, som de senaste dagarna blivit lite rött och hettande
Virus kala fläck, som minskade i storlek efter ena dosen Lycopodium
050114 Bra i hull, äter som en häst, haltar nån gång ibland men inte alls ofta, hårlösa fläcken har minskat till en tumme i storlek, mentalt är han kanonfin!
Virus blev kastrerad 050301, han fick hela magen uppsprättad (!!) när veterinären letade i buken efter hans andra testikel!! När matte hämtade honom var han helt apatisk. Bara stod helt stilla och stirrade, det var som att han inte kände igen matte. Matte säjer att han såg ut att vara i chocktillstånd efter operationen. När han lyftes upp pep han och gnällde, när man satte ned honom låg han och gnällde. Fick ingen smärtlindring eller AB av veterinären. Hade svårt för att pinka efter operationen, troligen spänner det i såren när han lyfter på benet. Fick efter påtryckningar från matte Rimadyl IV (intravenöst) mellan tors-fre, därefter ¼ tablett lörd, sön, mån, ej tis, men fick igen på onsdagen för att han bara låg, halvt apatisk. Matte beskriver honom nu: är väldigt frusen igen, kall om benen, vill ligga under tröja etc, ombonat. Har harklat till och från men ej kräkts. Ligger på sin högra sida, ligger inte avslappnat, ser ut som att han sover men ligger på spänn. Stora ögon, lite uppspärrade, med ett kallt uttryck, ser ut som att han inte är sej själv. Är väldigt lynnig, hugger och gör utfall. Har bitit matte, hugger flera gånger och morrar. Äter ingenting, dricker lite. Vill inte pinka, man får gå väldigt långt innan han pinkar.
Verkar som att han har fallit tillbaka rejält efter op, både fysiskt och mentalt, så matte fick ge honom Lyc M 2p x 1 x 1 dag
050320 Mail från matte: Han haltar inte just nu och matlusten är mycket bättre. Hans humör är också bättre, han bjuder upp till lek nu.
050422 Virus är jättepigg och glad, humöret är kanonbra, han leker och busar. Han äter jättebra! Växlar emellanåt med att halta med höger bakben och vänster, kan gå flera dagar mellan hans ”haltanfall” när han plötsligt drar upp benet och tar sej fram på tre ben. Detta symptom är fortfarande väldigt oregelbundet och vi har inte lyckats finna orsaken till VARFÖR han gör detta. Underlaget varierar samt tidpunkt. Den hårlösa fläcken som han har, har sakta sakta börjat minska. Ett tag var han ganska mjällig och glanslös men ser jättefin ut nu.
Det är så enormt roligt att Virus blir sej själv efter Lycopodium, man får bara vara tacksam att ”sockerpillren” har sådan otrolig verkan! Det är möjligt att hormonsprutans effekt naturligt hade börjat avta, men jag är övertygad om att Lycopodium har ett ”finger med i spelet”. Huvudsaken är att Virus är sej lik igen.
Artikeln skriven av Dipl djurhomeopat Annalena Nyström
När det gäller homeopatisk behandling av djur så kan man som tidigare nämnts behandla såväl fysiska som mentala problem. När det gäller ett kroniskt problem, där både mentala och fysiska symptom visar sig, är det mycket information som ofta ligger till grund för vilket homeopatiskt medel som är bäst indikerat.
I detta kattfall så är det medlet Lycopodium som är det bäst passande homeopatiska medlet och också det som löser fallet. Lycopodium tillhör de större så kallade polykrestmedlen, dessutom ett vanligt medel för hankatter. Det brukar oftast hjälpa bra vid protestkissning, stark hanighet och problem med urinvägar och njurar. Dock måste helheten passa in för att medlet skall vara fullständigt rätt. I detta fall anser jag att katten Bamse visar upp den helt rättvisa bilden av en katt som behöver Lycopodium (mattlummer)
Bamse-huskatt 13 år kastrerad
Söker för: Stingslig, sur och attackerar vissa genom att slå på tassen. Stressad. Huvudvärk. Rinner i ögonen. Lite dålig andedräkt. Smärta i ländryggen som visar sig som att det rycker i hela ländryggen, han försöker bita sig och springer runt omkring av smärta. Detta ger sig dock efter någon halvtimme.
Bakgrundshistoria: Uppvuxen med matte där han bor nu och med kattkompisen Ingvar som är ca 7 år. Matte lever ensam nu och är dagbarnvårdare så det är många barn hemma på dagarna. Skilsmässa i familjen, husse missbrukade, dock ej matte. Två barn fanns med som nu flyttat hemifrån. Bamse väldigt förtjust i husse och efter skilsmässan började han bita av sig pälsen och var hårlös, blev då surare och det tilltog efter barnen flyttade. Han har alltid tyckt mer om män än kvinnor, men är också uppvuxen med män.
Innan skilsmässan var Bamse en glad och busig katt om än lite speciell och ganska stressad sådan. Smärtan i bakkroppen tror matte kom efter han blivit klämd i ytterdörren, men vet inte säkert. Problemen kom dock inte direkt efter detta. Hon misstänker även en liten mindre bilolycka där Bamse fått en liten touch i huvudet dock ej kroppsskador.
Rinnet i ögonen har tillkommit senaste åren. Tycker om rutiner tycker matte det verkar som. När hon är ledig och går upp senare eller har semester blir han mer stressad, det skall vara rutiner och matte skall gå upp när hon ska. Bamse har dock aldrig blivit behandlad av veterinär eller sökt hjälp för sina problem tidigare. Det ligger mer åt det mentala som matte vill ha hjälp för eftersom det är så tråkigt med hans vrånga och sura personlighet.
Mentalt: Bamse är en katt som är gårdens kung, har pondus och ingen går på honom, då attackerar han tillbaka och håller därför statusen. När katten Ingvar kom tog Bamse över papparollen och var en mycket duktig sådan. Uppfostrade och tvättade och verkligen tog hand om.
Bamse började bli sur gubbe redan vid 3 årsåldern och ihop med skilsmässan. Kelig när han ville men bara med familjen. Bet till när man klappade för länge och attackerade vissa med tassen när dom hälsade. Man kunde inte klappa honom på magen, då attackerade han. Gick aldrig fram till främmande, tittade bara och brydde sig ej. Gick främmande fram så antingen attackerade han eller gick därifrån. Inte av rädsla utan han verkade bara tycka mycket illa om när människor som han inte kände kom fram till honom och ville klappa honom.
Tycker illa om när matte skall åka bort, river då ut alla kläder ur resväskan och matte får packa om. Gav ett stressat intryck och var känslig för tillsägelse och bråk i familjen, blev rädd då. Tyckte inte om att det var mycket folk hemma. Ofta fanns nära men alltid en bit ifrån. Vill ligga själv och tycker inte om att ligga bredvid matte eftersom hon rör sig så mycket.
Rädd för cyklande och för barn utomhus. Känslig vid egna tillsägelser och kan bli sur då. Tycker mycket om när matte ger healing till sina patienter och kommer då och sitter nära patienten. Mycket intresserad och ser ut som en liten buddha. Ligger och sover med barnen när det är tyst och verkar tycka om det.
Väder: Har inte tyckt om att gå ut så mycket senare år. Mer på sommaren och när det är lugnare ute på kvällen. Tycker inte om när det är kallt ute och blåsigt eller vått.
Mat och Dryck: Har druckit mycket dåligt och varit mycket kräsen på mat. Började dock äta bättre när Ingvar kom. Mycket renlig och äter gärna med tassen, tycker om majs och ärtor och plockar mycket fint upp dom och äter med tassen. Känslig i magen för torrfoder, får lätt diarree då. Tycker om kött men blir dålig av det. Kräsen som sagt och äter mest pussibullar inte något annat helst. Har dock inte fått smaka så mycket extra godsaker.
Utseende: Ganska tjock har blivit på senare år. Grå och vit och ganska högbent, dock hängig mage. Lite dålig päls, tappar lite och den ser glanslös ut.
Urin och avföring: Kissar normalt och bajsar normalt. Dock diarré vid foderbyte och av torrfoder ibland. Sitter länge och kissar. Matte hör att det tar ett tag innan urinen kommer, och det kan lukta ibland av avföringen.
Könsdrift: Stark könsdrift trots kastrering. Har alltid haft.
Övrigt: Protestkissat några gånger när det kommit in hantverkare som lagt ut papper. Även någon gång när lådan ej varit ren eftersom detta är en mycket renlig katt. Han tvättar gärna Ingvar som är en liten smutsgris. Tycker illa om när Ingvar kommer in och är smutsig. Älskar när det är nystädat och renbäddat. Vill gärna sitta och titta på och som matte säger mycket filosofisk då. Matte uppfattar honom som en mycket känslig och smart katt, med stark integritet. Inte rädd för att åka bil, dock åkt bara två gånger.
Fysiska problem: Ögonrinnet är lite brunfärgat och mer gojsigt i ögonvråna. Lite tjockt och lika på bägge ögonen. Syns mest på morgonen, men då har han också sovit. När det gäller ländryggen så kommer detta ganska ofta några gånger i veckan. Det syns genom att han intensivt börjar bita sig vid svansroten, det rycker i hela nederdelen på ryggen och han springer runt, runt. Matte kan dock inte se något som utlöser detta eller något som förvärrar. Det luktar lite illa ur munnen, men verkar dock inte vara så mycket tandsten. Pälsen ser ut som den delar på sig och har ingen glans. Han tappar ganska mycket ibland och det verkar som om när han har diarré så blir pälsen sämre. Eftersom matte jobbar med healing så vet hon att han har huvudvärk när han drar sig undan. Det är oftast senare på eftermiddagen mot kvällen, sedan blir det bättre och han går ofta ut då vid 20.00.
Mitt intryck: Mycket smart katt, känslig och inte någon katt man går direkt fram och gullar med. Vi är dock bästa kompisar och han tillhör mina favoritpatienter. När jag kommer på besök så brukar jag be matte ta fram en stol till bordet så Bamse kan sitta med och prata. Han pratar då gärna och mycket och svarar på varje fråga man ställer honom eller kommer med inlägg när man tilltalar honom.
Matte tror inte att han äter vissa saker men vid dessa besök så brukar jag fråga honom om visst vill du väl ha lite ostpaj och då får han en egen tallrik och äter med glad aptit. Dock ej annars. Kul och mycket speciell katt som man måste vinna för att få hans förtroende.Väldigt kelig men enbart mot vissa. När jag träffade honom första gången tyckte jag han hade ledsna ögon, såg glanslös ut i pälsen, såg inte ut som en katt som mår bra trots mycket snäll och omtänksam matte.
Bamse – behandling, hur gick det?
Behandling: Bamse behandlades med Lycopodium C200 i 3 doser á 2 piller under 3 dagar. Nästan direkt märkte matte att ryckningarna i ländryggen försvann. Han blev extremt mycket trevligare och verkade inte ha kvar huvudvärken längre. Trevlig mot främmande men förstås då om det var kattvänliga personer. Annars mer ignorerande, men främmande behandlades mycket bättre. Keligare mot matte och rinnet från ögonen försvann inom några dagar. Drack betydligt bättre också. Efter någon vecka såg pälsen jättefin ut igen. Några veckor ytterligare så började Bamse gå ut igen och mycket, han hade ju varit inne ganska mycket tidigare.
Efter 4 månader fick han tillbaka sitt rinn i ögonen men det bra humöret blev inte försämrat. Han fick då 2 doser CH200 á 2 piller igen och svarade mycket bra även denna gång. Träffade honom med jämna mellanrum och såg hur jättefin han såg ut. Han gick även ner i vikt lite och grannarna frågade om det verkligen var samma katt. Dom undrade hur han har kunnat bli så trevlig plötsligt. Matte log och berättade att han går på homeopati. Hans ögon såg då lite pillemariska ut men inte sorgliga längre. En välbehandlad Lycopodium katt är en av de allra roligaste karaktärstyperna att träffa och känna. Jättekul att se hur bra han verkligen mådde efter den homeopatiska behandlingen.
Bryn kalvade ute på eftermiddagen, en stor tjurkalv men utan problem. Eftersom hon fick sin fjärde kalv, fick hon en kalkstav. Morgonen efter fick hon ytterligare en kalkstav, för hon såg lite vinglig och ”myschlig” ut. Under dagen åt hon dåligt och låg mest, men idisslade. På aftonen fick vi inte upp henne. Hon var varm om både öron och bakdel, temp 38.7, lite blöt om mulen. Juvret kändes okej. Det mest troliga var ändå kalciumbrist, så hon fick Rhus tox C200 i 3 +doser med 20 minuters mellanrum, men ingen effekt. Därefter fick hon Arnica C200 i 2 +doser, utifall att hon skulle fläkt sej då vi inte såg det. Men ingen effekt. Hon drack väldigt lite, åt hö och lite ensilage, hade avföring som såg fin ut. Hon låg på bröstet, så vi gav en kalkstav till och vände henne, för att hålla igång cirkulation och mage. Vi resonerade om vi skulle ringa veterinär eller ej, men en söndag, kl 23 kändes det inte lockande att ringa veterinären, om det inte är absolut nödvändigt.
Bryn är en högrest dam, väldigt mycket grå hår i ansiktet, konvex nosrygg, uppför sej som hon ser ett spöke om jag har ”ovanlig” kläder, stirrar på mej med uppspärrade ögon för att sedan rusa iväg, är som ett varmblod i kokropp, lite av ”nerverna utanpå”.
Bestämde mej för att ge henne Lycopodium eftersom hon inte svarat på Rhus tox. Gav henne Lyc C200 2 +doser med ca 20 min mellanrum. (Lyc, Phos och Calc är värt att prova om inte Rhus tox fungerar vid pares.)
Bryn
På morgonen gick jag ut för att kolla…och då står tanten och äter, hur pigg som helst!
Ungko som verkade rädd och spänd. Det började med att hon läckte mjölk om hon lade sig strax efter hon var mjölkad. Jag funderade på hennes konstitution och kom fram till Lyc. Det hjälpte henne. När vi sedan hade en nykalvad kviga som inte släppte alls, så testade vi Aconitum och sedan Secale, som inte hade någon större effekt, då chansade jag på Lyc och det löste problemet.
Brassa är en ko, som vi köpte in för många år sedan, som kviga. När vi var och kollade på de kvigor som var till salu fastnade jag för henne, trots att hon var lite skygg. Jag hoppades att hon skulle vara en Pulsatilla, men hon kunde kanske även vara en Silicea (Sil)… resonerade jag när vi var hos bonden.
Hon kalvade den 25/1. Hade höga celler vid provmjölkningen 3 veckor senare, på höger bak. Hon var lite skygg när hon först kom, men sedan har det gått ganska bra, hon har öppnat sig lite. Tycker inte riktigt om att kela, vänder bort huvudet ibland, är försynt, lite trögmjölkad, har hög fetthalt på mjölken. Jag gav henne Sil. C30 5 p x 1 x 3 dagar i +dos. Detta var den 15/2.
En knapp månad senare äter hon lite dåligt, äter långsamt, är lös i avföring, äter mycket salt, luktar ganska mycket aceton. Jag undrar för mig själv om verkligen Sil. var rätt medel för henne. Efter lite fundering byter jag till Lycopodium (Lyc.) C30, 5p x 3 doser x 2-3 dagar. Dagen efter är hon mindre lös i avföringen men luktar väldigt mycket aceton så vi ringer veterinären. Fick då kortison för acetonemi. Brassa började äta och faran var över för den här gången.
Men, en månad senare var det dags igen. Den 3/4 fick hon mastit, hon var hård på höger bakjuver när vi kom ut i lagår´n på kvällen. Vid mjölkningen hade hon långa flocker (7-8 cm som längst), som var lätt gräddgula. De var trådiga, slemmiga med lite gulaktiga små prickar i flockerna. Mjölken var vit. Hon hade inte ont i juverdelen och var heller inte påverkad i övrigt. Denna gång funderade jag inte så mycket utan hon fick Lyc. C30, 5p à 2 doser den kvällen. Sedan 2 doser i 2 dagar till. Mjölken blev snabbt bra. Enligt provmjölkningsresultaten som var tagna ungefär samtidigt, hade hon höga celltal, men vid bakt.prov den 15/4 hade hon ingen växt och även celltalet hade gått ned. Sedan dess har hon inte haft något problem.
