Katten Nelson, 16 mån (Lac-f)

ur tidningen HFD 2002/2 av djurhomeopat Stina Granhammar

Flyttade från uppfödaren till nuvarande ägaren vid 11 veckors ålder. Blev lös i magen direkt när han kom till sitt nya hem. Efter tre veckor blev det blod i avföringen. Ägarna provade med dietmat men den hade ingen effekt. Avföringen var så lös att det blev pölar. Började bajsa på hallmattan.

Nelson är smal men pigg. Har börjat springa och bajsa sina pölar överallt. Slickar och tuggar på papper så fort han får en chans. Nelsons mamma hade lämnat ungarna vid 8 veckors ålder och inte brytt sig om dem sedan.

Behandlade Nelson med läkemedlet Lac felinum (tillverkat av kattmjölk)

Det märktes skillnad på Nelson redan nästa dag. Han slutade med att springa runt och bajsa utan gick på lådan. Ett dygn efter dosen blev även hans avföring fastare. Han slutade även upp med att slicka och tugga på papper.

© Lotta Hägglund

Vanlig rang och rangordning hos några konstitutioner

Detta är ett utdrag ur tidningen Homeopati för djur, skrivet och observerat av djurhomeopat och lantbrukare Maria Beronius, Dalarna. Hon ger följande råd och vägledning till medlen:

Studera flocken vid betessläpp, när de går in/ut i ladugården, hur de uppför sej vid olika situationer, vid vattenkoppar/vattenho ute i hagen. Hur är de mot skötaren, mot andra djur, vill de beta mitt i flocken eller går de en bit ifrån. Vill de vara nära någon speciell individ? Titta även på hur de väljer att vila, tätt intill någon annan, i sol, i skugga? Drar de sej för att gå från betet, kommer alltid sist, är alltid först, går långsamt eller i snabb takt? Kan de vara ensamma eller står de bara och skriker om de blir lämnade? Nedan finns några av konstitutionernas beteende beskrivet, rangskalan ligger mellan 1 till 5 (där lägst i rang är 1 och högst i rang 5).

Calcium carbonicum, skala 3-5
Calc-individerna har ofta en naturligt hög rang, behöver sällan strida om rangen. (jmf. Lyc)
Kan strida någon gång med en Phos, men striderna brukar sällan bli långvariga, det gör snarare upp en gång för alla.
Är inte bråkig eller stökig, men kan vara väldigt envisa om något ändras i deras miljö, byter plats etc.
Calc carben gillar vanligen sol och värme, tycker inte om regn och att bli blöt och kall.
Kan hålla sej lite vid sidan om flocken, komma sist från betet i sakta mak.

Lycopodium, skala 1-5
Lyc-individerna kan vara placerade var som helst på rangskalan.
Kan vara väldigt ranglåga, med osäkerhet, dåligt självförtroende och utan minsta försök att klättra i rang.
Men de kan också vara individer som ständigt strider och försöker klättra i rang, både i flocken och över skötare.
De flesta Lyc-individerna ligger mellan 2-4 i rang och runt dessa är det ofta bråkigt. De försöker klättra över Phos och Calc, samtidigt passar de på att trampa på Sil och Puls, bara för att de kan!
En Lyc kan vara väldigt snäll mot den som är högre i rang men väldigt dum mot den som är lägre i rang.
De kan vara stöddiga när de är uppbundna och försöka nå grannkon för att bråka, men när de kommer ut och har chansen, kanske de inte vågar.
Starka Lyc kor kan vara höga i rang, de är ofta de lite äldre korna som kämpat sej upp i rang.
Lycarna är ofta de mest påstridiga och vill vara först vid in/ut släpp, kan stå och vakta vid vattenkopp utan att egentligen vilja dricka.
Vid utsläpp på grönbete kan de stolla sej och springa runt med svansen rakt upp i väders.
Som unga kan de var lite busiga.
Kan vara strider med skötare, Lyc testar gärna gränserna för hur långt den kan gå.
Lyc vill gärna vara i halvskugga-sol.
Vill vara med där det händer saker, gärna någonstans mitt i flocken. Men de kan även vara så att de drar sej undan om de tillhör de riktigt ranglåga.
Vill oftast ha sällskap och inte bli lämnade ensamma, men inte lika utpräglat rädda som Phos.

Phosphorus, skala 3-5
Phos-individerna har ofta en naturligt hög rang, som de inte behöver kämpa för att behålla (jmf Calc), speciellt vid utfodringen är de framme och hävdar sej.
Hos de äldre Phosarna visar sej den naturligt höga rangen tydligt.
De yngre individerna kan vara lite skygga, ha en viss osäkerhet.
En ung Phos kan vara ganska busig och nästan påminna om Lyc i osäkerhet och försök att klättra i rang, speciellt över skötare, men i flocken är positionen mer stabil.
När Phos-kvigan kalvar in lugnar hon ned sej, blir mindre busig och istället mer kelig, en mer stabil och ranghög individ framträder och detta förstärks oftast med åren.
Phos vill gärna ligga i halvskugga-sol.
De vill hålla sej mitt i flocken, de vill ofta inte vara ensamma eller bli separerade från flocken.

Pulsatilla, skala 2-4
Puls-individerna är vanligen någonstans mitt i rangskalan, de har oftast någon både under och över sej i rang.
De blir vanligen tuffare med åren, men blir sällan/aldrig ranghögst.
Puls kan som unga vara skygga och nästan ha Lyc-individens osäkerhet (jmf Phos), men senare blir mildheten hos Puls mer och mer framträdande.
Pulsatillorna vill inte ställa till bråk och undviker att hamna i bråk, men kan vara stridig då det gäller att få uppmärksamheten av skötare (svartsjuka) och att försvara sin avkomma eller kär skötare. Men vanligen går de hellre undan än bråkar, gosar hellre med någon än slåss.
De kan ha ett växlande humör, men är sällan argsinta, du blir sällan arg på en Pulsatilla.
Puls föredrar skugga.
Vill inte vara mitt i händelsernas centrum, men inte heller ensamma, dock inte lika utpräglat rädda för att bli lämnade som Phos.

Silicea, skala 1-3
Silicea-individerna är oftast på den nedre delen av rangskalan.
De vill inte hamna i bråk men om de gör det ger de sej oftast snabbt, är inte stridiga.
Kan ändå vara ganska envisa, de ger sej för stunden sedan envisas de igen. Men de har inte nog ruter i sej för att lyckas med sina försök.
Sil väljer oftast att gå in/ut bland de sista, nöjer sej med de mindre bra positionerna vid t ex utfodring.
De försöker vanligen inte trilskas, men vid osäkerhet eller vid nya, ovana situation kan de protestera, men det går över när de vant sej vid situationen.
Silicea-individerna vill ofta vara i solen och trivs bra med att stå lite avsides.

Sulphur, skala 3-5
Sulphur-individerna är oftast ranghöga, ganska egoistiska men familjekära.
Ganska tuffa, kan likna lite på Nux-v, vinnartyper.
De har inte samma behov av att hävda sej som Lyc-individerna, är trygga i sej själva.
De kan protestera mot sånt de inte vill, gör som de vill själva, kan var tjuriga och mycket bestämda i sina åsikter.
Sulphur ligger inte gärna i solen, vill ligga i skuggan.
De har inga problem med att vara ensamma men är ändå sociala individer.

© Lotta Hägglund

Homeopati i ladugården

Många lantbrukare runt om i Europa, använder sej av homeopatiska läkemedel, för att behandla sina djur. Ofta rör det sej om problem där veterinärmedicinska preparat inte räcker till

Vad kan man då behandla med homeopati?

Man måste alltid se till att miljön är bra, bra luft, rent och torrt, inget drag etc. eller att kalven får fullgod och tillräcklig mängd råmjölk. Man måste enkelt sagt plocka ”stenen ur skon” och rätta till brister, oavsett behandlingsmetod.

Homeopatisk behandling gäller oftast akuta problem i lagår´n som mastit, diarré på kalv, kanske kalvningsproblem, acetonemi, trumsjuka etc

Spentramp: Arnica, minskar svullnad, blödning, förhindrar inflammation, dämpar smärta. Efter kalvning, spec om den varit hård, vid fläkning, klövsulesår. Förstamedel vid mer eller mindre alla skador.

Svullet juver efter kalvning, spec hos kvigor: Apis… när svullnaden hindrar det normala flödet, att mjölken inte tar sej ut, förstadie till mastit, när du misstänker att nåt är på G…

Fula flytningar, oren livmoder efter kalvning, kommer inte i brunst, djur som är ”dum” med kalven: Sepia

Kalvningsproblem, trång, spänd livmoderhals, dåliga värkar, stimulerar värkarbetet, men man måste se till att kalven ligger i rätt läge, stimulerar kraftigt och snabbt: Caulophyllum

Pares/kalvningsförlamning: Rhus-t, ge direkt de visar minsta tecken på kalkbrist, kalla öron, kall rumpa, sträcker ut tungan… eftersom det orsakas av en brist måste/bör man även ge kalk, men kon kommer upp snabbare. Kan även börebyggas på feta kor, tredjekalvare etc med Calc i några doser före kalvning.

Vid akut kalvningsförlamning: När en ko blir kall i öronen samt tappar aptiten. Börja med Arsenicum D 30. Ge akt på om kon kissar. Det är mkt viktigt symtom. Om hon inte kan kissa, ge Plumbum vilket har dessa symtom. Jag har själv lyckats med denna medicinering. Andra viktiga symtom utöver oförmåga att kissa är, förlamning, svaghet och darrning i lårbenen. Vilket gör att kon ramlar och i värsta fall bryter sönder sitt bäckenben.(av G.T., se kommentarer nedan)

Inkapslade varbildningar i juver eller nån annanstans, kindbölder: Hepar medlet kännetecknas av stark smärta, varbildningen luktar unket, som gammal ost

Mastit: stort medel på mastiter är Phyt, hård, svullen, röd, öm, varm, höga celltal, vita flocker i vit mjölk, mastit efter kalvning, trådiga flocker, blodig mjölk, blodiga flocker, ostiga, grötig mjölk…täcker många symptom. Finns även en mängd andra medel, Hepar, Sil, Calc carb, Puls, Phos, Lyc, Bell, Lach, Bry… se på symptombilden, lika botar lika

Diarré hos kalvar: ofta Podophyllum (överbelastning av mage/tarm, dåligt rengjorda hinkar, diarrénvattnig, skjuts ut, mycket muller i magen) eller Calc carb (svårt tåla mjölk, sur lukt, gul diarré)

Kalvar som är ruggiga och hostiga men inte direkt sjuka: Sulph

Kalvar som är rossliga, sväljer fel när de äter: Ant-t

Foderleda/acetonemi: måste se på om det finns andra tecken, är kon ledsen, separerad från kalven (Nat-m), torr, skivig avföring (Nux-v)

Trumsjuka, både hos kalvar och äldre djur: Carbo veg…även till djur som är ”nära döden”, medlet kallas för likuppväckarmedel

Kvigor som är ”klara” men inte visar brunst: Calc carb

Kor som inte visar brunst efter kalvning: Sepia, Puls

Tar inte kalv trots brunst: Borax, stimulerar ägglossningen

Tunnväggiga cystor: Apis

Dålig klövkvalité: Silicea

Vid en mängd problem kan man använda homeopatiska läkemedel, såväl fysiska som mentala problem.

Panikslagna djur, skrämda: Acon

Mentala problem som kommer efter skada: Arnica

Ser ledsna ut, sorg, tappat livsgnistan: Ignatia, Nat-m

Ilskna kor verkligen sparkar för att komma åt dej, smärtkänsliga: Cham

Kontakta en diplomerad djurhomeopat om du har frågor, undrar var man kan köpa homeopatiska läkemedel.

© Lotta Hägglund

Youri, Amazonpapegojhona

av homeopat Edward De Beukelaer

Youri hade blivit lite anorektisk och åt bara en dag av två. Papegojor reagerar vanligen med att äta dåligt eller att slita av sej fjädrar när de utsätts för någon form av stress. Men i detta fall var det alltså inte någon direkt form av stress som utlöst Youris problem.

Youri hade regelbundet bytt ägare de senaste åren. För de flesta djur är detta förstås ett problem, men för en papegoja är det ännu värre eftersom de vanligen utvecklar en väldigt stark relation till EN person i familjen (i det vilda bildar papegojor par som lever ihop tills den ena dör)

Amazon papegojor är inte alltid de mest sympatiska husdjuren. De är inte lika vänliga som de grå papegojorna. Youri var inget undantag. Hon var inte speciellt vänlig och hade en del mindre trevliga drag i sin personlighet. Den tidigare ägaren hade varnat för att hon inte tyckte om män.

Youri levde upp till sitt rykte: hon ropade på mannen i den nya familjen, så att han skulle komma och klia henne. Hon njöt i 5 minuter för att sedan plötsligt försöka bita honom. När en papegoja försöker bita i ens finger så gör man bäst i att dra undan det, för en papegoja biter lika kraftigt som en konservburksöppnare ”biter” igenom ett konservburkslock! Youri hotar honom även när han kommer för nära henne.

I övrigt är hon ovanligt tyst och sover ganska mycket. Däremot skriker hon alltid när ägarna sitter vid matbordet för att äta, hon vill vara med vid måltiderna. Hon gillar att äta chips.

Det är inte så mycket information om denna papegojdam, men man får gå på den info som finns. Homeopaten Edward
De Beukelaer använde två rubriker:

Mind, aversion to men (women): detta var helt klart, observerat av olika personer.

Mind, homesickness: Det är svårt att veta huruvida ett djur har hemlängtan eller ej, denna rubrik är använd för att den indikerar allt som har med förändring att göra, att det finns en reaktion som följer på denna förändring; den är också större än ‘ailments from homesickness’.

Det är viktigt att förstå att rubriken inte är använd i sin mest ”homeopatiska” bemärkelse i detta fall. Den vore mer ”homeopatisk” om patienten verkar reagera på minsta lilla förändring: då symptomen blir ‘strange, unusual or bizarre’.

Av de fyra första läkemedlen som kommer upp (Nat-m, Puls, Sep och Staph) väljs Sepia. Youri fick en 200K dos vilken löste problemet inom loppet av några dagar och tillät Youri att bli en papegoja med ett normalt beteende.

Av de fyra läkemedlen är Sepia det medel som uppvisar mest ”roughness” i sitt beteende. Vid behandling av djur, är Sepia indikerat där du finner situationer uppstår där djuret uppvisar ”Jag gillar dej/ Jag gillar dej inte”. ”Jag gillar dej och vill ha dej nära men inte för nära”, alltså lite tvetydigt och tveksamt beteende.Sepia är ganska osäker vad det gäller dess relation gentemot andra, speciellt när det gäller reproduktionsrelaterade relationer.

© Lotta Hägglund

Kort om olika konstitutioner

Ett konstitutionellt läkemedel är ett medel som har en bred symptombild, som är ordentligt utprovat med generella, mentala och fysiska symptom.
Det finns ett flertal andra konstitutionella medel.
Nedan beskrivs kort om fyra av de vanligaste konstitutionerna – grundtypen för varje medel, sedan är spännvidden inom varje medel väldigt stor.

T ex en Pulsatilla-individ, den är mjuk i sinnelaget, eftergiven, kvinnlig i personlighetstyp. Är maklig, mår bäst av att röra sej sakta. Tycker om frisk luft, är helst ute, mår bättre av att vara ute. Dricker ganska lite, är sällan törstig. Äter oftast bra, har lätt för att bli lite runda. Blir lätt ledsen och sårad. Tycker om att bli ompysslad, tycker om närhet, kan trycka sej mot dej, är svartsjuk och vill ha dej för sej själv. Man kan inte bli arg på en Pulsatilla. Kan vara rädd för karlar, mansröster. Blir lätt skendräktig, får gärna en ögoninflammation där utsöndringen är tjock och gulgrön. Kan ha svårt för att bli dräktiga, kan ha hormonerna i obalans.

En annan konstitution är Phosphorus-individen, de älskar allt och alla, kan följa med vem som helst, alla älskar dem, folk tycker att de är jättesnygga och vill köpa dem av dej, är ofta högbenta, resliga, slickar dej, är väldigt sympatiska, vill inte vara ensamma. Är ofta känsliga för ljud, höga ljud, är åskrädda, är lättstartade, lätta att få igång. Blöder lätt, blöder mycket. Tycker om salt, glass, dricker stora mängder, är törstiga. Måste äta ofta, äter vanligen mycket men lägger inte på sej. Kan vara översexuella. Ligger ofta på höger sida, därför att de blir sämre/kan inte ligga på vänster sida. Problemen kommer ofta på vänster sida.

Ytterligare en är Calc carb-individen, de är ofta lite lata, gör inte mer än nödvändigt, tjurskalliga och envisa. Är inte alls korkade, men fattar kanske lite långsamt. Älskar mat, äter gärna allt, inklusive sånt som man helst inte ska äta, har lätt för att lägga på sej, behöver alltid bantas ned. Tycker om sötsaker, rå potatis, blir sämre av mjölk, tål inte riktigt mjölk. Kraftig i kroppsbyggnad, stora tassar, stort huvud. Är ofta frusna, tycker inte om att vara ute i regn, kan vara rädd för kraftigt regn, mår inte bra av kraftig motion, kommer gärna sist på promenaden, kan var höjdrädd. Svettas lätt, ofta på huvudet. (gäller inte hundar, svettas på tassar och genom munnen) Kan lukta surt om dem.

Lycopodium-individerna har ofta problem med självförtroendet, det är antingen för stort eller för litet. En del bråkar alltid för att de vill klättra i rang, är tuffa, en del är precis tvärt emot dvs väldigt ranglåga med dåligt självförtroende – fega, kan kissa inne för att straffa ägaren om de blir lämnade ensamma, om det är bråkigt i familjen så blir de jätterädda, tror att de har gjort fel. Tycker inte om då det kommer främmande. Äter några tuggor sedan vill de inte ha mer, tycker om sötsaker. Är ofta magra, rynkar pannan, har rynkor i ansiktet, blir fort grå, ser gamla ut. Problemen kommer ofta på höger sida och de blir sämre vid 16-tiden, bättre efter 20. Har mycket gaser i magen, fiser mycket. Hostar om halsbandet dras åt, tycker inte om att ha något runt halsen.

Många av de enskilda symptom som beskrivs, finns även hos andra läkemedel. Därför är det viktigt att se hela individens symptombild, när man matchar med ett läkemedel – lika botar lika.


© Lotta Hägglund

Många medel – hur skiljer man dem åt?

Under en föreläsning av djurhomeopat Liesbeth Ellinger, Nederländerna, förklarade hon hur man lär sej att skilja (differentiera) olika läkemedel, som finns under en och samma rubrik. Under MIND, Dictatorial finns en mängd medel, som alla är diktatoriska på sitt sätt! Läs nedan hur Liesbeth Ellinger differentierar de olika läkemedlen:

MIND Dictatorial
Ars – vill rätta till det som är fel
Arn – för att skydda sej
Apis – pga avundsjuka
Aur – Vill vara ledare, men ger upp om inte allt är perfekt
Caust – mot orättvisa
Cupr – måste hålla fast vid en tanke
Kali-c – pga skyldighet/plikt
Lac – vill ha uppmärksamhet av mamman
Lach – avundsjuk
Lyc – slår neråt, slickar uppåt
Merc – tror alla är fiender
Nux-v – vill styra som chef
Phos – impulsiv, kan bita till och sedan ångra sej
Plat – ledare med självklar position
Puls – då de har feber
Sep – vill bli lämnade ifred
Sulph – egoist som inte bryr sej om andra
Thuja – vansinniga på detaljer

Ur Homeopati för djur, 2005/3, av Liesbeth Ellinger, djurhomeopat

© Lotta Hägglund

Traumeel S från Heel

Traumeel S är ett ”hopkok” av en mängd homeopatiska läkemedel, så med andra ord ett komplexmedel. Men ett mycket bra sådant! Tillverkas av Heel i Tyskland och finns som tabletter, droppar, salva och gel.

Traumeel S från Heel, i olika varianter

Det är användbart vid muskelstelhet, överansträngning, ledproblem som stukningar, sträckningar, kontusioner, blod- och ledutgjutningar men även vid inflammationsrelaterade problem som tendovaginit, bursit och tennisarmbåge samt förslitningssymptom och andra småskador.

Det finns flera studier som visar att effekten hos Traumeel S är jämförbar med NSAID-preparat.

Traumeel S innehåller:
Arnica, Calendula, Hamamelis, Millefolium, Belladonna, Aconitum, Mercurius solubilis, Hahnemanni, Hepar sulfuris, Chamomilla, Symphytum, Bellis perennis, Echinacea angustifolia, Echinacea purpurea, Hypericum i olika potenser och urtinkturer.

Jag har använt Traumeel S gel till kornas juver, om de fått en smäll eller liknande. Masserat och smort in ömma muskler på oss själva. Gelen tränger in i pälsen och absorberas av huden så gelen går även att smörja på pälsbeklädda områden.

Nu är min tub slut så jakten på Traumeel S tog sig ända till Danmark, till www.mecindo.se där jag beställde en ny. Tidigare såldes Traumeel S hos www.dcg.se men inte längre. Men det finns bl a hos www.helios.co.uk så om man ändå behöver inhandla homeopatiska läkemedel kan man passa på att beställa där!

När jag googlade hittade jag en muskelbyggare som verkligen gillade Traumeel, följ länken om du vill läsa vad han tycker om Traumeel S

© Lotta Hägglund

Phytolacca, hjälparen vid mastit

Av homeopat Marie Åslew

Phytolacca var det första medel jag prövade, när jag började med homeopati.
Vi hade en ko, som när hon kalvade visade sej ha kraftig mastit (juverinflammation) i 3/4 av juvret.
Blodig, grynig, gul sörja, som det knastrade om, när vi mjölkade ur den för hand.
Kon behandlades med Phyto D30 två gånger/dag i 5-6 dagar, varvid symptomen försvann.
Efter ca 1½ vecka återkom en lindrigare form av mastiten. Hon fick samma behandling en gång till.
Även denna gång återkom lite gryn i mjölken.
Efter en avslutad medicinering med Phyto D200 var hon helt frisk. Även celltalen var då normala.

Under åren som gått har många kor behandlats med Phytolacca vid mastit. I vår besättning är detta medel rent ut sagt undergörande.
Naturligtvis gäller dock samma regel här som vid all homeopatisk behandling . den är individuell.
Detta innebär att vissa besättningar inte alls får samma goda resultat med Phytolacca. Bär kanske mastiterna istället är av Belladonna karaktär, eller något annat medel.

Mina iakttagelser när det gäller Phyto är bland annat följande symtom:

  • Gulaktiga, torra gryn (som ostsmulor) i annars normal mjölk
  • Trådig eller seg mjölk (dock inte så markant som för Hydrastis)
  • Förtjockad mjölk, vit – inte helt olik filmjölk
  • Trots att böckerna talar om smärta, upplever jag att djuren nästan aldrig uppvisar smärtsymptom. De är oftast tämligen oberörda av mastiten.
  • Hårdhet eller knöl/knölar i den berörda juverdelen
  • Mjölkminskning i juverdelen
  • Blod i mjölken
  • Vanligaste tidpunkten för mastiten är vid eller under sinläggning, eller tiden närmast efter kalvning
  • Vanligast på vänster sida

Phytolacca har en känslighet för väderomslag, kyla, fukt/regn. Medlet har en känslighet för elektriska förändringar i atmosfären.
Notera gärna detta, eftersom åska skulle kunna vara en utlösande faktor, dels på grund av spänningarna och dels på grund av det omslag som brukar bli följden av åskväder.

En annan intressant anmärkning är att Phytolacca är rastlös till sin natur, men motion förbättrar inte.
Detta placerar Phyto mellan Bryonia (som blir sämre av motion) och Rhus toxicodendron (som blir sämre av kyla och väderomslag; bättre av motion)

Vi kan också iaktta andra problemområden, vilka kan indikera Phytolacca, t ex svullnad eller ödem på benen, ofta ihop med ömhet eller smärta i benen och/eller fötter..
Inflammation i halsen (tonciller, spottkörtlar) eller svullna nackkörtlar är ett annat område. Halssmärtorna skjuter upp i öronen när man sväljer.
Ofta finner vi kalvar eller ungdjur med kindsvullnader. Dessa brukar svara bra på Hepar eller Silicea, men Phytolacca kan mycket väl vara indikerat.
Det är nämligen ett av medlen vid påssjuka.
Reumatiska problem faller inom ramen för Phytolacca, och där har medlet återigen sälskap av Bryonia och Rhus tox, men även ett annat välkänt medel i djurapoteket, nämligen Ledum.
Hos handjur skulle testikelinflammation kunna botas med Phytolacca, om symptomen stämmer med medlet.

Som synes av ovanstående summering är Phytolacca definitivt mer än bara ett medel vid mastit.
Komplementärt medel: Silicea
Jämförande medel: Belladonna, Conium, Mercurius, Lachesis, Lycopodium, Silicea