"Om du inte använder dej av homeopati, är du bara 200 år efter din tid" Christopher Day, eng djurhomeopat
Ko med nervös acetonemi som stått och bitit sej blodig på båsmattan, hade fått både calcium och kortison.
Fick Phosphorus och efter 20 min var hon sej själv igen.
Kon var en Phosphorus konstitution
av Dipl djurhomeopat Lena Elofsson
Länk till läkemedelsinfo
© Lotta Hägglund
Kreja kalvade helt utan förvarning, tvillingar dessutom. När vi sedan förde in dem i kalvningsboxen fick kalvarna inte komma i närheten av henne. Hon är normalt en väldigt kelig ko, hon ville heller inte ”släppa till” oss, för att röra henne. Så jag misstänkte att kalvningen kanske hade gått lite väl snabbt, att det tagit ont, så hon fick Arnica i 200 potens. Dagen efter var hon som vanligt igen, ville bli kelad med. Kalvarna fortsatte hon dock att vara misstänksam mot, så vi valde att inte ha henne med dem.
© Lotta Hägglund
En nykalvad kviga med outvecklad juverdel på höger bak, ur den kom bara lite vattnig mjölk med flockor. Efter kalvning fick hon början till mastit i vänster fram, var lite öm och något svullen , men allmäntillstånd var bra.
Hon fick Sabal serrulata D30, 3 ggr/dag, första 2 dagarna sedan 2 ggr/dag i 3 dagar. Hon svarade ganska snabbt och blev bättre i den ömma juverdelen. Den outvecklade producerade mer och mer normal mjölk.
Som typ är kon normalstor, men tunn och snäcker, lugn i temperament.
En ko som fick mastit med grötig mjölk i ena juverdelen som var mindre än de övriga. Phytolacca hjälpte inte men efter Sabal serrulata blev kon frisk.
Av Lisbeth Larsson, ur Homeopati för djur, nr 1 2000
Djurhomeopat/Norr © Lotta
27/9
Kvigan verkar ha blivit sparkad på vä öga, har skit på ögonlocket
Är väldigt svullen i själva ögat
Grå hinna över ögat, vätska i ögats främre kammaren? Hela ögat ser ut att stå ut från ögonhålan.
Rinner klart tårflöde
Blundar emellanåt
Ser ej på ögat
Ger Arnica C200 3 p x 4 doser
28/9
Ögat är inte varigt utan klara tårar rinner
Ännu mer utskjutande/svullen ögonglob idag
Ser blödning i utkanten av ögat
Tror inte att det är något sår på hornhinnan
Pratade med distr.veterinären, de måste komma om vi ska ha ögonsalva.
Hon säjer att man även kan ge Streptocillin juvertub, är samma sak som Fusidin ögonsalva.
Jag avvaktar med veterinärbesök, byter till Euphrasia C30, 2 p x 4 doser idag
29/9
Ögat är lite mindre utskjutande idag
Ser blödning, är grå i ögat
Tycker inte det verkar vara någon inflammation, hon har klart tårflöde.
Kanske skulle atropindroppar vara bra, men hur ska vi klara att ge det?
Fortsätter med Euphr C30 2 p x 4 doser x 2-3 dagar.
3/10
Ögat ser bättre och bättre ut, är ff vitgrå i vä öga men svullnaden har minskat drastiskt och blodet verkar vara borta. Ligger i princip alltid och sover på vä sida. Har tagit Euphr självmant hela tiden.
Slutade med Euphr 1/10 när det verkade ha vänt och definitivt såg bättre ut.
Brålly var ung kviga vid skadetillfället, fick inga synbara men efter detta, hon verkade även se med ögat.
© Lotta Hägglund
Stjärna kalvade en stor och fin tjurkalv. Eftersom hon var vid ”gott hull” och 3:e kalvare, fick hon en kalkstav vid kalvning. Hon var upp en sväng strax efter hon kalvat, men sedan låg hon stilla i två-tre timmar, även efterbörden satt kvar.
När jag kände på hennes öron och bakdel var hon iskall om öronen och kall om baken, tempen var 38.1 C. Hon idisslade inte, ville inte äta, men drack en halv hink vatten. Fredagkväll och pares…suck!
Jag bestämde mej för att börja med en dos Phos C200, eftersom jag tror det är hennes konstitution, men blandade även Rhus-t C200, för att ge sedan.
5 minuter efter hon fått Phos kliver hon upp…jag bara stirrade på henne, trodde inte det var sant. Hon slickar kalven och han suger lite och sedan lägger hon sej igen. En timme senare är hon om möjligt ännu kallare om öronen. Lägger på henne en filt, 10 minuter senare visar hon tydligt att hon inte vill ha någon filt så vi tar av den.Vågade inte ge henne mer kalkstav, det är för nära inpå den första kalkstaven, men ger henne en +dos Phos till och Rhus-t i vattenkoppen, ifall hon stiger upp. Hon varken äter eller dricker men efterbörden har släppt. Tänker för mej själv, att det nog bara är att ringa veterinären imorgon bitti.
Till min förvåning står hon på morgonen, inga tecken på pares alls, lite kall men äter bättre och idisslar. En dag senare är hon ute i lösdriften, på dagarna. Nätterna får hon vara med sin kalv i boxen.
© Lotta Hägglund
Kvigkalv 418, föddes av en kviga, vars mjölk inte var fullgod, och vi hade ingen råmjölk i frysen. Kalven vägrar äta sedan mamman blivit avskiljd, tungan bara snurrar i munnen på henne (OBS, skulle här ha fått Ign eller Puls!) Får sedan rinnande vit diarré (får Calc C30 x 4 doser i två dagar) Är ut och ger henne 5-6 gånger/dag, men dricker bara små mängder varje gång. Diarrén ändras till gulbrun men har inte så stora mängder avf, får Podoph några doser, kalven börjar äta lite bättre, dricker t om 1,5 liter på en gång, ger henne 5 gånger under dagen. Vi tycker att det ser klart hoppfullt ut!
På kvällen när jag ska gå ut och ge ”nattflaska” så ligger hon och andas tungt, måste arbeta hårt för att andas, ser ut att ha ont, ligger på sin vä sida. Temp 40.4.
Ringer veterinär och får klartecken att ge Penovet 3 ml i 5 dagar + Comforion, men har ingen lämplig smärtlindring hemma. Ger då Antimon tartaricum C30 en dos. Efter 10-15 min andas hon helt bra, börjar springa runt i boxen, äter ”nattflaskan”. Är helt bra, ingen diarré eller problem med andning sedan dess.
© Lotta Hägglund
En annan ”ögonbehandling” för många år sedan var på en ko vid namn Arja…kon som hatade avbytaren…Hon hade plötsligt en cocktail-liknande, kraftig utgjutning i sitt vänstra öga. Det såg ut som en Hotshot-snaps fast med blod-var-vätska istället för kaffe-sprit-grädde.
Hon såg inget med ögat heller. Frågade veterinären om vad detta kunde vara och om vi kunde göra något men på kor finns det inte så mycket att göra vid ögonproblem förutom Chloromycetinsalva (som egentligen inte är ”utprovat” på kor) eller antibiotika, vilket inte kändes aktuellt med Arjas problem. Resonerade med veterinären om det kunde vara någon blödning i ögats främre kammare, men vi kom inte fram till någon bra förklaring för hon hade inte skadat ögat.
I alla fall satt jag mej och åter-studerade ögats uppbyggnad lite och funderade på användbara rubriker. EYE Inflammation –Retina .hemorrhagic eller EYE Bleeding –Retinal hemorrhage kanske kunde vara nåt?
Med tanke på Arjas personlighet valde jag i alla fall Lachesis C30 till henne.
Efter några dagar började ögat se mycket bättre ut, hon började även se med ögat igen. Ungefär 2 veckor efter behandlingens början kom en mastit på vänster sida, samma som hon haft problem med förr. Man kan ju bli lite undrande över min ”glädje” att hon fått mastit igen, på SAMMA juverdel. För mej var det bekräftelse på att Lachesis var hennes rätta medel! Inom homeopatin ser man Returnal of Old Symptoms (ROS) som ett tecken på att man behandlar med rätt läkemedel.
© Lotta Hägglund
En sommar för många år sedan hittade jag en kalv, gömd i diket ute på betet, som var max 8-10 timmar gammal. Hon var övergiven av mamman…dessutom hade jag problem att lista ut vem mamman var! Jag gick runt och kollade alla möjliga eventuella mammor, men det syntes ingen efterbörd, flytning eller juver på någon. Så kalven var ”föräldralös”.
Jag tog in henne och tinade råmjölk, som jag tack och lov hade i frysen.
Dagen efter upptäcker jag att kalven är blind, hon har en vitgrå lins på båda ögonen, och ser helt klart ingenting. Jag är till 99% säker på att hon såg dagen innan.
Kan det ha varit skräcken att vara ensam i diket som ställt till det?
I alla fall ger jag henne Aconitum och väntar några dagar, men inget händer. Pratar med veterinären som inte vet riktigt vad vi ska göra, inte heller vad problemet kan vara. Det kan ju vara medfött säjer hon, men jag är rätt säker på att hon inte var blind från början.
Ca en vecka efter hennes födelse ger jag henne Phosphorus, dels för att jag tycker hon passar bra till medlet men även för att Chris Jörgenfelt sa något om kalvar och grå hinna över ögat. Nu var det ingen hinna som låg över ögat på denhär kalven men, vad hade jag att förlora?
Någon vecka senare märker jag att hon ”följer mej med blicken” när jag går förbi. Hon är fortfarande ”vitgrå” i linsen, men baske mej om inte kalven håller på att se!!
Hon fick tillbaka synen mer och mer och hennes ögon blev normala i färg, hon såg bra så vitt jag kan bedöma… hon hade redan från början fått namnet BLinda, så det fick hon leva med!
Av lantbrukare Johan Åkerblom, Åland
Kvigan är en trevlig dam som gärna kommer fram och hälsar, är snäll och kanske lite väl tam. En aning slickig och kelig. Lite åt det kraftigare hållet och ställer sig gärna på kanten till foderbordet och spanar lite. Hennes bekymmer är vårtor. När jag pratade med veterinär för några månader sen, så blev svaret att avvakta i väntan på att det ska självläka men tyvärr blir det bara värre. Jag har provat Thuja på henne, jag hittade en notis om att det skulle hjälpa men så blev inte fallet. Fick Thuja D30 en dos om dagen först någon gång i veckan men när inget hände ökade jag till varje dag under en vecka. Sen har hon fått M också men det har inte hjälpt. Hon har dem lite överallt på kroppen med till 95% på högersida.
Därefter fick hon Calc carb D30 och efter några veckor började vårtorna falla bort.
Kvigan fick Calc carb D30 i några doser i slutet av mars, därefter inga fler doser.
Copyright © Homeopati för djur 2019
Kvigkalven föddes tidigt en morgon i -15 grader, var en lätt kalvning.
Men mamman hade horn och var inte snäll med kalven, så det blev bråttom att få mamman från kalvningsboxen.
Kalven blev förstås nedkyld då hon inte slickades torr.
Det var körigt i stallet med 3 kalvningar inom 2 timmar.
Alla korna som kalvade hade dåligt med råmjölk. Bonden var ensam i stallet och det var mjölkningsdags, situationen blev snabbt kaotisk i kylan.
Hon lade flaskor med varmvatten kring kalven för att hjälpa den att hålla värmen och torkade den torr med handduk. Kalven fick råmjölk, men kalvens temp var väldigt låg, 33.7 grader. Kalven hade även diarré.
Kalven fick då Veratrum album.
Efter en stund började kalvens temp att stiga.
Hon lades under värmelampa med täcke på.
Dagen efter var kalven helt återställd.
Berättat av Matti Maanen Van, holländsk bonde i Sverige
© Lotta Hägglund