kalv – Homeopati för djur

Kvigkalv 418 (Ant-t)

Kvigkalv 418, föddes av en kviga, vars mjölk inte var fullgod, och vi hade ingen råmjölk i frysen. Kalven vägrar äta sedan mamman blivit avskiljd, tungan bara snurrar i munnen på henne (OBS, skulle här ha fått Ign eller Puls!) Får sedan rinnande vit diarré (får Calc C30 x 4 doser i två dagar) Är ut och ger henne 5-6 gånger/dag, men dricker bara små mängder varje gång. Diarrén ändras till gulbrun men har inte så stora mängder avf, får Podoph några doser, kalven börjar äta lite bättre, dricker t om 1,5 liter på en gång, ger henne 5 gånger under dagen. Vi tycker att det ser klart hoppfullt ut!
På kvällen när jag ska gå ut och ge ”nattflaska” så ligger hon och andas tungt, måste arbeta hårt för att andas, ser ut att ha ont, ligger på sin vä sida. Temp 40.4.
Ringer veterinär och får klartecken att ge Penovet 3 ml i 5 dagar + Comforion, men har ingen lämplig smärtlindring hemma. Ger då Antimon tartaricum C30 en dos. Efter 10-15 min andas hon helt bra, börjar springa runt i boxen, äter ”nattflaskan”. Är helt bra, ingen diarré eller problem med andning sedan dess.

BLinda, blind kalv (Phos)

En sommar för många år sedan hittade jag en kalv, gömd i diket ute på betet, som var max 8-10 timmar gammal. Hon var övergiven av mamman…dessutom hade jag problem att lista ut vem mamman var! Jag gick runt och kollade alla möjliga eventuella mammor, men det syntes ingen efterbörd, flytning eller juver på någon. Så kalven var ”föräldralös”.
Jag tog in henne och tinade råmjölk, som jag tack och lov hade i frysen.
Dagen efter upptäcker jag att kalven är blind, hon har en vitgrå lins på båda ögonen, och ser helt klart ingenting. Jag är till 99% säker på att hon såg dagen innan.
Kan det ha varit skräcken att vara ensam i diket som ställt till det?
I alla fall ger jag henne Aconitum och väntar några dagar, men inget händer. Pratar med veterinären som inte vet riktigt vad vi ska göra, inte heller vad problemet kan vara. Det kan ju vara medfött säjer hon, men jag är rätt säker på att hon inte var blind från början.
Ca en vecka efter hennes födelse ger jag henne Phosphorus, dels för att jag tycker hon passar bra till medlet men även för att Chris Jörgenfelt sa något om kalvar och grå hinna över ögat. Nu var det ingen hinna som låg över ögat på denhär kalven men, vad hade jag att förlora?
Någon vecka senare märker jag att hon ”följer mej med blicken” när jag går förbi. Hon är fortfarande ”vitgrå” i linsen, men baske mej om inte kalven håller på att se!!

Hon fick tillbaka synen mer och mer och hennes ögon blev normala i färg, hon såg bra så vitt jag kan bedöma… hon hade redan från början fått namnet BLinda, så det fick hon leva med!

Nyfödd kalv nära döden (Verat)

Kvigkalven föddes tidigt en morgon i -15 grader, var en lätt kalvning.
Men mamman hade horn och var inte snäll med kalven, så det blev bråttom att få mamman från kalvningsboxen.
Kalven blev förstås nedkyld då hon inte slickades torr.
Det var körigt i stallet med 3 kalvningar inom 2 timmar.
Alla korna som kalvade hade dåligt med råmjölk. Bonden var ensam i stallet och det var mjölkningsdags, situationen blev snabbt kaotisk i kylan.
Hon lade flaskor med varmvatten kring kalven för att hjälpa den att hålla värmen och torkade den torr med handduk. Kalven fick råmjölk, men kalvens temp var väldigt låg, 33.7 grader. Kalven hade även diarré.

Kalven fick då Veratrum album.
Efter en stund började kalvens temp att stiga.
Hon lades under värmelampa med täcke på.
Dagen efter var kalven helt återställd.

(Den andra kalven på bilden föddes dagen efter, hade ännu kallare kroppstemp, även den fick Verat. Den har, i skrivandets stund, inte hämtat sej ännu.)

Berättat av Matti Maanen Van, holländsk bonde i Sverige