Arabsto, flera problem (Lyc)

När homeopaten kontaktades hade stoet flera problem: ont i höger kotsenskida, den var överansträngd, hård och öm. Hon var halt i trav. En veterinärundersökning var gjord vid Ultuna och stoet bedömdes i bästa fall kunna gå i hagen i framtiden. Dessutom hade hon muskelinflammation, positiv Erlichia samt medelsvår artros (ledinflammation). Hästen var också starkare i höger sida.

Ägaren hade haft stoet i 7 år. Tidigare hade stoet haft ett svårt liv, ev med misshandel och hon hade hunnit med 12 olika hem på 10 år! Hon hade även haft ett föl. Hon gav fölet di, men inte mycket mer.

Mentala symptom
Stoet är mycket lättlärd, men rädd för främmande människor. Hon har en inre stress och är skeptisk mot allt nytt. På morgonen är hon så rastlös att hon inte hinner äta upp maten, för hon vill ut. I hagen står hon vid sidan om flocken. Hon har även givit sej på en annan häst och huggit den, men om det blir bråk springer hon undan. Hon klarar av att gå ensam. Ibland är det svårt att fånga henne i hagen. Om hon blir rädd reagerar hon med skakningar.

Fysiska symptom
Ägaren uppfattar hästen som mycket frusen. Hon har bra hovar. Aptiten är bra men törsten är dålig. Äter lera och dyl. utöver det vanliga. När hon rids svettas hon mycket. Det börjar med en fläck på halsen och sprider sej därefter över hela kroppen. Hon är alltid snuvig (enl veterinären är det herpes) Snuvan har varit vit, men nu är den gul och blir något bättre till kvällen. På bogen, länden och carpus (framkäet) har hästen variga, upphöjda finnar som inte kliar. När man behöver lyfta benen på henne är det svårt och hon börjar krampa. Hela hästen mår bättre på sommaren och mot kvällen, rent generellt.

Stoet får Lycopodium LM1, den 15 maj. Medlet valdes dels för att Lyc är ett stort artritmedel, (ledinflammationer), men mest för att den mentala biten överensstämmer så väl med Lyc konstitutionen.

Typiskt är att stoet är mycket smart, men bråkar med andra för att komma upp i rang. Hon är frusen, har dålig aptit på morgonen men äter för övrigt mycket bra. Svår att fånga i hagen är också mycket vanligt hos Lyc individer, samt skeptisk för nya saker och främmande människor. Sättet som stoet betedde sej mot sitt föl är också utmärkande för Lyc.

Lite mer än en månad efter första dosen, dricker hon bättre än tidigare och har även slutat äta lera. Ägaren har mycket lättare att fånga och hämta henne i hagen. Kom till och med emot ägaren och gnäggade, vilket inte hade hänt tidigare! Reagerar inte på främmande människor som tidigare. Mängder av var rann ur nosen, vilket sedan slutade.

Den 22 juni får stoet Lyc LM2.
Efter ytterligare en månad fick hon utslag på karlederna. hon fick tillbaka snuvan samt utslag på hela kroppen, som sedan försvann.

Den 8 augusti får hon Lyc 50M, 1 dos morgon och kväll.
Den 24 nov berättar ägaren att stoet inte är halt sedan ett tag. Ägaren har kunnat träna henne, och till och med vunnit en klass i Western-ridning!
I början av kommande år tränar hästen regelbundet, äter och dricker bättre än tidigare. Under vintern har hon haft tätare och mer vinterpäls. Stoet har också klättrat upp i rang i flocken.

Artikeln införd i tidningen Homeopati för djur, 1999/1, av Monica Littorin

©Lotta Hägglund

Häst med hovböld (Hep)

En kollega blev uppringd angående en sjuk nordsvensk brukshäst. Hästen var blockhalt på ena frambenet och veterinären undersökte, röntgade den och tryckte med visitertång, men hittade inga fel och ansåg att allt hopp var ute. Han trodde att det kanske var något med senorna. Hovslagaren kom och tog av skon och upptäckte en mycket inflammerad hovböld, som sträckte sig uppåt benet. Hästen fick Hepar och dagen efter var hästen mycket bättre. Dag två var han helt återställd och dag 3 var de till veterinären igen för att hovslagaren ville det. Veterinären trodde det var en annan häst han såg. När han fick reda på att det var homeopatins förtjänst utropade han:
”Det kunde jag ge mig f-n på! När ett mirakel skett är det den där homeopatin som varit inblandad!”

Av Helen Anebo, dipl djurhomeopat

© Lotta Hägglund

Sto med ringorm (Sep)

En nordsvensk travare, sto, 13 år, söker för ringorm.

Bakgrund: Nuvarande ägaren har haft henne i 3 år. Har gått 3-4 år på travet och har blivit mycket hårt tränad.

Symtom: Bra ledarsto, men stressad och stingslig. Mycket rädd, vill fly och iväg.
Pratig. Kittlig och stingslig vid rykt. Stressad när hon står uppbunden. Slickar mycket på händerna.
Pålagringar höger carpus (framknä). Bullig framför juvret.
Hormonell obalans eftersom hon inte blivit dräktig vid de senaste 3 försöken.
Lätt att lägga på sig. Bra aptit.
Gnager på saltstenen. (jmf Nat-m)

Hon får Sepia x 1 dos x 3 dagar.
Efter 3 veckor har hon blivit mer harmonisk, mindre stingslig och mer positiv. Det går bättre att rykta henne. Det framkommer att hon alltid haft en hård galla på vänster framben (senpaketet vid kotan), som nu är helt borta.

2 veckor senare har håret vid strupen gått av och hon är sur och irriterad – bitchig. Vallade runt de andra hästarna. Hon får en ny dos av Sepia – en dos denna gång.

Vid en kontakt 3 veckor senare är allt OK!

Av Helen Anebo, dipl djurhomeopat

© Lotta Hägglund

Fång på häst, 29 år (Bry)

Vår äldsta häst, då 29 år, blev halt en vinter och jag gav honom både Arnica (ifall han skadat sej) och Bryonia (eftersom jag också hade fång i tankarna)
Efter tre dagar var han frisk igen.
Senare upprepade sej det hela.
Hästen började halta, han ville inte förflytta sej, varken ut eller in.
Stod blixtstilla i boxen eller låg ned utan att vilja resa sej.
När jag skulle ge honom homeopatiskt medel försökte han undvika det genom att stå stilla med bakbenen och gå runt med frambenen.
Jag bedömde hans hälta som om det var början till fång.
Han fick Bryonia, för sitt typiska Bryonia-beteende.
På tre dagar var han hältfri och har inte haft problem sedan dess.
Jag tycker att Bryonia är ett bra medel för fång, när symptomen stämmer.

Ur tidningen Homeopati för djur 2003/ av Marie Åslew, dipl djurhomeopat

© Lotta Hägglund