akut – Homeopati för djur

av homeopat Gunilla Birkestad, ur Homeopati för djur 2004/1

Hönan Agda var svart med skimrande grönt i sin fjäderskrud. Favorit till den gamle tuppen, som började bli lite egensinnig och anföll till slut både människor och övrigt förekommande djur på gården. Så det blev som det blev, med den argsinta tuppar, han blev nackad.

Agda som precis hade lagt ägg och börjat ruva, lämnade nu boet. En spräcklig höna tog genast över ruvningen av de fem äggen. Agda blev deprimerad. Hon hade sorg. Hon var för sig själv och låg gärna lite nedgrävd i sanden. Fjäderskruden ändrade karaktär och blev svartgrå. Livskraften avtog mer och mer. Så en dag kläcktes äggen. Det blev 5 svarta kycklingar som genast adopterades av den spräckliga hönan som ruvat fram dem. Agda brydde sig inte utan stoppade näbben under vingen.

Jag kom på besök till gården i ett annat ärende, har hand om gårdens hästars hälsa. Då passade gårdens ägare på att fråga om det gick att göra något åt hönan Agda, annars förlorar vi henne. Efter att ha tänkt lite kring döden och vilka medel som kan passa bäst, och vilka jag hade med mig i bilen, så fick det bli Aconitum D6. Andra läkemedel som kan komma ifråga i samband med döden, och om övriga symptom stämmer, kan vara Arsenicum album, Arnica, Ignatia, Natrium muriaticum.

Agda flyttade in på altanen och utfodrades där med mat och Aconitum-droppar morgon och kväll. Redan andra dagen stod hon och väntade på dropparna, som gavs med pipett i Agdas öppna mun, hon ville verkligen ha dem. Efter en vecka kacklades det mycket på altanen, så Agda fick gå ut till de andra i flocken. Nu var hon riktigt svart i fjädrarna igen, sprättade som en kraftfull höna och nu gällde det kycklingarna!

Med all kraft försökte hon ta kycklingarna från den spräckliga adoptivmamman. Kycklingarna visste juingen annan mamma än den de redan hade. Till sist insåg Agda att de hade det bra med den spräckliga hönan. Efter ytterligare en vecka kom även det skimrande gröna fram, och Agda framlevde sina dagar ett år till, då åldern tog ut sin rätt.

Inom homeopatin återkommer vi väldigt ofta till att djuret behöver sitt konstitutionella medel. Men ibland uppkommer det akuta situationer som man får lösa först, innan man går in på de kroniska problemen.

En islandshäst, 14 år, fick en dag plötsligt ett akut fånganfall. Två dagar innan anfallet hade hästen flyttats till ett nytt bete. Det var grönt, på sensommaren och inte speciellt kraftigt. Tre andra hästar gick där utan problem och hästarna hade tidigare gått på kraftigare bete. Något annorlunda arbete än tidigare hade islandshästen inte utfört.
Det började med att hästen dagen innan hade lagt sej ned under ridturen. När jag såg hästen hade det gått ytterligare ca 24 timmar.

Hästen var då ”världsfrånvänd”, lugn men avskärmad och ville ligga med benen rakt ut mest hela tiden. De stunder han stod upp såg man att han hade svårt att stå på benen.
Det sträckte i senorna och hästen ”kotade över” och ville avlasta benen. Han såg överfull ut vid skapet och verkade kissnödig, men det kom inget. Ordentliga tarmljud fanns.

Hästen fick 10 piller Bryonia D30. Medlet löstes i vatten och sprutades i munnen var 10:e minut. Vi tog tid och efter 50 minuter var hästen på benen, kissade, bajsade och hade sitt normala utseende.
Vi riktigt kunde se hur han kom tillbaka från sitt inåtvända beteende.
Hästen fortsatte sedan att beta som om inget hade hänt. Han belastade sina ben normalt. Fånget har inte kommit tillbaka efter detta anfall.

Att han fick Bryonia var för att man så tydligt kunde se att tryck förbättrade. När han lade sej ned, såg man att han försökte pressa magen mot marken. Andra symptom som pekade mot Bryonia var att hästen ville vara ifred och att rörelse förvärrade.

Vid ett flertal tillfällen när hästar fått akut fång har jag med gott resultat behandlat med Bryonia. Det gemensamma för dessa hästar är att ägarna beskrivit att ”hästarna bara gått och lagt sej” .
Det är heller inte något ombyte i foder eller överansträngning som är den utlösande faktorn, utan fånganfallet bara kommer.

Några hästar som fått akut fång, beroende av förändringar i bete eller utfodringen, har jag behandlat med Nux vomica, med bra resultat.
Vid behov kan man, när det akuta fånget är bra, gå vidare med en konstitutionsbehandling, med ett passande medel.

Artikel införd i tidningen Homeopati för djur, 1999/4, skriven av Monica Littorin

Etikett: akut

Homeopati i hönsgården

Akut fång på islandshäst (Bry)