LÄKEMEDEL vid FÖRLOSSNING

Calcium carbonicum är ett läkemedel man kan ge till dräktiga honor när det föreligger extra behov av kalcium. Läkemedlet hjälper till att förbättra upptaget av kalcium.

Caulophyllum är ett läkemedel som stimulerar värkarbetet om värkarna avtagit. OBS! Medlet är kraftfull och har snabb effekt, innan man ger medlet måste man vara helt förvissad om att ungen ligger i rätt läge och inget hinder finns. Medlet kan vara till hjälp t ex om förlossningen är utdragen och honan är trött. Kan även ges om någon unge fastnat i slidöppningen. Om det finns kvarblivna efterbörder kan läkemedlen Caulophyllum, Sepia eller Cantharis vara till hjälp.

Antimonium tartaricum är bra att ha om någon unge har fått fostervatten i andningsvägar/lungorna och man måste slunga den. Rosslande ljud i andningsvägarna indikerar läkemedlet.

Laurocerasus är indikerat hos ungar som lider av syrebrist efter förlossning. Att ungens tunga, nos, tassar är blåaktiga är en indikation för läkemedlet (liknande sk. blue babies hos människor).

Carbo vegetabilis kallas ibland för ”likuppväckarmedlet”. Är användbart när ungen inte visar några livstecken men man ändå vill ge den en sista chans.

Sepia är ett läkemedel som är till hjälp vid flera tillfällen där hormoner är i obalans. Vid kvarblivna efterbörder eller rester i livmodern, vid låg mjölkproduktion hos nyblivna mödrar, honor som stöter bort sina ungar.

Arnica är ett av de bästa homeopatiska läkemedel man kan ha i sitt husapotek. Om honan är orolig innan förlossning, till mamman efter förlossning vid eftervärkar, svullnad, ömhet, blödning. Till ungar som blivit klämda under förlossningen. Även till djur som slagits, som verkar ”ömma i kroppen” efter olika händelser. Medlet kan dämpa svullnad, stoppa blödning och förhindra varbildning i det skadade området. Efter kastrering eller operationer.

Kontakta en diplomerad djurhomeopat om du är intresserad av att veta mer om läkemedlen!

© Lotta Hägglund

Ko utan värkar (Cauloph)

För många år sedan hittade jag en av korna ute i hagen, helrisig. Blev inte klok på vad det var med henne riktigt. Hade feber, hängde hela hon, såg verkligen bedrövlig ut.

Hon skulle egentligen kalva om ca tre veckor senare men då jag till slut gick in med hand/arm i slidan så kände jag ”vattenkalven”, den vattensäck man ofta kan se komma före kalven. Den kändes en handlängd in i slidan, så hon skulle definitivt kalva. Vi väntade i 6 timmar, var in och kände med nån timmes mellanrum men inget hände, hon hade inga värkar. Vi ringde veterinären som sa åt oss att dra ut kalven. Då tänkte jag att jag skulle försöka med Caulophyllum, förlossningen verkade ju ha avstannat – inga värkar.

Hon fick en dos Caulph C 200, kl 18.06. Värkarna startade 6 minuter senare. En dos till 18.20. Kalven föddes 19.15, den var död, fostervattnet var brunaktigt och luktade gräsligt. Kon var i dåligt skick så vi ringde efter veterinären, hon fick AB men hämtade sej dess värre aldrig riktigt. Hon var en vacker, mild, väldigt trevlig och kelig ko, troligen en Pulsatilla, fina kon Josefin 427.

© Lotta Hägglund