Hästen var bara ”för mycket” mentalt överstimulerad, i övrigt fanns det inte mycket symptom att gå på. Gjorde aldrig någonting halvhjärtat, utan lade energi på varje uppgift vad det än kunde tänkas vara. Hon var en väldigt intelligent och lättlärd häst, men visade stark svartsjuka. Vem som helst kunde sköta henne, men bara matte kunde rida henne, men aldrig rida henne riktigt trött. Med andra ord, hon skenade.
Dessutom var hon väldigt stressad, kunde eventuellt stå stilla medan matte satte upp på henne.
I stallet hade hon inga problem med att vara ensam, men om det blev fel ordning vid intagningen på kvällen så gick hon igenom staketet.
Hon stod högst i hierarkin bland övriga hästar, var tuff och bestämd, men trots allt en kvinnlig gentleman och jättesnäll.
Aptiten var mycket god, men hon hade trots detta svårt att hålla i hull.
Hon fick Nux-v LM1 och behövde aldrig upprepa dosen.
Ägaren tyckte att hon fått en ny häst, pigg men kontrollerbar.
Artikeln var införd i tidningen Homeopati för djur 2001/2, skriven av Monica Littorin
© Lotta Hägglund