Artikeln skriven av Dipl djurhomeopat Annalena Nyström
När det gäller homeopatisk behandling av djur så kan man som tidigare nämnts behandla såväl fysiska som mentala problem. När det gäller ett kroniskt problem, där både mentala och fysiska symptom visar sig, är det mycket information som ofta ligger till grund för vilket homeopatiskt medel som är bäst indikerat.
I detta kattfall så är det medlet Lycopodium som är det bäst passande homeopatiska medlet och också det som löser fallet. Lycopodium tillhör de större så kallade polykrestmedlen, dessutom ett vanligt medel för hankatter. Det brukar oftast hjälpa bra vid protestkissning, stark hanighet och problem med urinvägar och njurar. Dock måste helheten passa in för att medlet skall vara fullständigt rätt. I detta fall anser jag att katten Bamse visar upp den helt rättvisa bilden av en katt som behöver Lycopodium (mattlummer)
Bamse-huskatt 13 år kastrerad
Söker för: Stingslig, sur och attackerar vissa genom att slå på tassen. Stressad. Huvudvärk. Rinner i ögonen. Lite dålig andedräkt. Smärta i ländryggen som visar sig som att det rycker i hela ländryggen, han försöker bita sig och springer runt omkring av smärta. Detta ger sig dock efter någon halvtimme.
Bakgrundshistoria: Uppvuxen med matte där han bor nu och med kattkompisen Ingvar som är ca 7 år. Matte lever ensam nu och är dagbarnvårdare så det är många barn hemma på dagarna. Skilsmässa i familjen, husse missbrukade, dock ej matte. Två barn fanns med som nu flyttat hemifrån. Bamse väldigt förtjust i husse och efter skilsmässan började han bita av sig pälsen och var hårlös, blev då surare och det tilltog efter barnen flyttade. Han har alltid tyckt mer om män än kvinnor, men är också uppvuxen med män.
Innan skilsmässan var Bamse en glad och busig katt om än lite speciell och ganska stressad sådan. Smärtan i bakkroppen tror matte kom efter han blivit klämd i ytterdörren, men vet inte säkert. Problemen kom dock inte direkt efter detta. Hon misstänker även en liten mindre bilolycka där Bamse fått en liten touch i huvudet dock ej kroppsskador.
Rinnet i ögonen har tillkommit senaste åren. Tycker om rutiner tycker matte det verkar som. När hon är ledig och går upp senare eller har semester blir han mer stressad, det skall vara rutiner och matte skall gå upp när hon ska. Bamse har dock aldrig blivit behandlad av veterinär eller sökt hjälp för sina problem tidigare. Det ligger mer åt det mentala som matte vill ha hjälp för eftersom det är så tråkigt med hans vrånga och sura personlighet.
Mentalt: Bamse är en katt som är gårdens kung, har pondus och ingen går på honom, då attackerar han tillbaka och håller därför statusen. När katten Ingvar kom tog Bamse över papparollen och var en mycket duktig sådan. Uppfostrade och tvättade och verkligen tog hand om.
Bamse började bli sur gubbe redan vid 3 årsåldern och ihop med skilsmässan. Kelig när han ville men bara med familjen. Bet till när man klappade för länge och attackerade vissa med tassen när dom hälsade. Man kunde inte klappa honom på magen, då attackerade han. Gick aldrig fram till främmande, tittade bara och brydde sig ej. Gick främmande fram så antingen attackerade han eller gick därifrån. Inte av rädsla utan han verkade bara tycka mycket illa om när människor som han inte kände kom fram till honom och ville klappa honom.
Tycker illa om när matte skall åka bort, river då ut alla kläder ur resväskan och matte får packa om. Gav ett stressat intryck och var känslig för tillsägelse och bråk i familjen, blev rädd då. Tyckte inte om att det var mycket folk hemma. Ofta fanns nära men alltid en bit ifrån. Vill ligga själv och tycker inte om att ligga bredvid matte eftersom hon rör sig så mycket.
Rädd för cyklande och för barn utomhus. Känslig vid egna tillsägelser och kan bli sur då. Tycker mycket om när matte ger healing till sina patienter och kommer då och sitter nära patienten. Mycket intresserad och ser ut som en liten buddha. Ligger och sover med barnen när det är tyst och verkar tycka om det.
Väder: Har inte tyckt om att gå ut så mycket senare år. Mer på sommaren och när det är lugnare ute på kvällen. Tycker inte om när det är kallt ute och blåsigt eller vått.
Mat och Dryck: Har druckit mycket dåligt och varit mycket kräsen på mat. Började dock äta bättre när Ingvar kom. Mycket renlig och äter gärna med tassen, tycker om majs och ärtor och plockar mycket fint upp dom och äter med tassen. Känslig i magen för torrfoder, får lätt diarree då. Tycker om kött men blir dålig av det. Kräsen som sagt och äter mest pussibullar inte något annat helst. Har dock inte fått smaka så mycket extra godsaker.
Utseende: Ganska tjock har blivit på senare år. Grå och vit och ganska högbent, dock hängig mage. Lite dålig päls, tappar lite och den ser glanslös ut.
Urin och avföring: Kissar normalt och bajsar normalt. Dock diarré vid foderbyte och av torrfoder ibland. Sitter länge och kissar. Matte hör att det tar ett tag innan urinen kommer, och det kan lukta ibland av avföringen.
Könsdrift: Stark könsdrift trots kastrering. Har alltid haft.
Övrigt: Protestkissat några gånger när det kommit in hantverkare som lagt ut papper. Även någon gång när lådan ej varit ren eftersom detta är en mycket renlig katt. Han tvättar gärna Ingvar som är en liten smutsgris. Tycker illa om när Ingvar kommer in och är smutsig. Älskar när det är nystädat och renbäddat. Vill gärna sitta och titta på och som matte säger mycket filosofisk då. Matte uppfattar honom som en mycket känslig och smart katt, med stark integritet. Inte rädd för att åka bil, dock åkt bara två gånger.
Fysiska problem: Ögonrinnet är lite brunfärgat och mer gojsigt i ögonvråna. Lite tjockt och lika på bägge ögonen. Syns mest på morgonen, men då har han också sovit. När det gäller ländryggen så kommer detta ganska ofta några gånger i veckan. Det syns genom att han intensivt börjar bita sig vid svansroten, det rycker i hela nederdelen på ryggen och han springer runt, runt. Matte kan dock inte se något som utlöser detta eller något som förvärrar. Det luktar lite illa ur munnen, men verkar dock inte vara så mycket tandsten. Pälsen ser ut som den delar på sig och har ingen glans. Han tappar ganska mycket ibland och det verkar som om när han har diarré så blir pälsen sämre. Eftersom matte jobbar med healing så vet hon att han har huvudvärk när han drar sig undan. Det är oftast senare på eftermiddagen mot kvällen, sedan blir det bättre och han går ofta ut då vid 20.00.
Mitt intryck: Mycket smart katt, känslig och inte någon katt man går direkt fram och gullar med. Vi är dock bästa kompisar och han tillhör mina favoritpatienter. När jag kommer på besök så brukar jag be matte ta fram en stol till bordet så Bamse kan sitta med och prata. Han pratar då gärna och mycket och svarar på varje fråga man ställer honom eller kommer med inlägg när man tilltalar honom.
Matte tror inte att han äter vissa saker men vid dessa besök så brukar jag fråga honom om visst vill du väl ha lite ostpaj och då får han en egen tallrik och äter med glad aptit. Dock ej annars. Kul och mycket speciell katt som man måste vinna för att få hans förtroende.Väldigt kelig men enbart mot vissa. När jag träffade honom första gången tyckte jag han hade ledsna ögon, såg glanslös ut i pälsen, såg inte ut som en katt som mår bra trots mycket snäll och omtänksam matte.
Bamse – behandling, hur gick det?
Behandling: Bamse behandlades med Lycopodium C200 i 3 doser á 2 piller under 3 dagar.
Nästan direkt märkte matte att ryckningarna i ländryggen försvann. Han blev extremt mycket trevligare och verkade inte ha kvar huvudvärken längre. Trevlig mot främmande men förstås då om det var kattvänliga personer. Annars mer ignorerande, men främmande behandlades mycket bättre. Keligare mot matte och rinnet från ögonen försvann inom några dagar. Drack betydligt bättre också. Efter någon vecka såg pälsen jättefin ut igen. Några veckor ytterligare så började Bamse gå ut igen och mycket, han hade ju varit inne ganska mycket tidigare.
Efter 4 månader fick han tillbaka sitt rinn i ögonen men det bra humöret blev inte försämrat. Han fick då 2 doser CH200 á 2 piller igen och svarade mycket bra även denna gång. Träffade honom med jämna mellanrum och såg hur jättefin han såg ut. Han gick även ner i vikt lite och grannarna frågade om det verkligen var samma katt. Dom undrade hur han har kunnat bli så trevlig plötsligt. Matte log och berättade att han går på homeopati. Hans ögon såg då lite pillemariska ut men inte sorgliga längre. En välbehandlad Lycopodium katt är en av de allra roligaste karaktärstyperna att träffa och känna. Jättekul att se hur bra han verkligen mådde efter den homeopatiska behandlingen.
©Lotta Hägglund