Ur tidningen HFD 2000/2 av alternativmedicinare Mona Olsson
Hunden valdes som åtta veckors valp för att han var kavat och dominant. Ägarna trodde att han skulle kunna klara sig bättre själv under de timmar på dagen då de jobbade. Han har alltid slickat på deras händer, älskar att gå och nosa på allt möjligt så att saliven droppar. Snäll och trevlig när man inte begär något av honom, men när de ska leka med honom blir han stegvis så exhalterad att de inte har kontroll över honom. När de ska fostra honom svarar han emot med tänderna i ägarnas händer. Han vill ogärna bli dominerad. Stressar i konflikter, blir allt tuffare, ögonen svartnar, han tjuter och attackerar. Han rider, på olika möbler och människor som är omkring honom. Har blivit dålig på att äta, under en tid på 14 dagar.
Hunden fick en dos Mercurius solubilis D200.
Vid återkontakten var ägarna mycket nöjda då han helt hade slutat dominera dem. De var inte längre rädda för honom och inlärningarna var konfliktfria.
Copyright © Homeopati för djur 2019