Etikett: info

VISSTE DU ATT:

• den 4 oktober firas till minne av det djurälskande helgonet Franciskus och kallas ibland för ”Djurens dag”.

• magen är en katts mest intima region och genom att blotta den öppet när den vilar, visar katten sin ägare fullt förtroende och kärlek.

• kattens nos och läppar är känsliga för höga och låga temperaturer. Dessa kroppsdelar använder katten för att känna av värme och kyla i sin omgivning inkl maten. Resten av kroppen sägs vara ganska okänslig för höga eller låga temperaturer

• kattens skinn kan ”gå i vågor”. Kattens hud är täckt av känselpunkter (det finns ca 25 sådana/ kvadratcentimeter hud). Dessa består av extra många nervceller som är känsliga för beröring. Kanske har du själv sett din katts skinn ”gå i vågor” när små vattendroppar möter kattens hud?

• katten ser bäst på 2-6 meters håll.

• katten har särskilda nervceller i hjärnan som reagerar på minsta rörelse som den fokuserat med sina rörelsekänsliga ögon. I kombination med kattens blixtsnabba reflexer och förmåga att mycket exakt kunna bedöma avstånd, gör katten till en ypperlig jägare. Om bytesdjuret förblir blickstilla ställer det dock till lite problem för katten.

• musklerna i iris förändrar pupillens läge så att den alltid låter exakt rätt mängd ljus tränga in i ögat.

• kattens pupill har olika form beroende på hur starkt ljus det är i omgivningen. I starkt ljus får pupillen formen av en smal vertikal springa. När ljuset inte längre är lika starkt vidgas pupillen för att släppa igenom mera ljus.

• ”ögat är själens spegel”. Genom att studera kattens ögon kan man avgöra kattens humör. Rädsla, tillfredsställelse och upphetsning kan också få pupillen att vidgas. 

• Bakom näthinnan som finns längst bak i ögat finns ett särskilt skikt med celler. Dessa återkastar allt det ljus som inte ögat tar upp på vägen in. Ögat får i och med detta en andra möjlighet att fånga upp bilden. Detta skikt kallas ”tapetum” och fungerar som en spegel. Detta ”fenomen” är orsaken till att du kan se ett gult eller grönt sken i kattens ögon, om du t ex nattetid kör bil och får strålkastarna rakt i ögonen på en katt. I det gamla Egypten ansåg man katten vara helig på grund av dess gula och gröna sken i ögonen.

• den nyfödda kattungen föds utan syn och hörsel. Ögonen är slutna 5-12 dagar efter födseln. Synen är dock inte fullt utvecklad förrän vid 2 månaders ålder. Mellan 6-14 dagar tar det för hörselgångarna att öppnas. Luktsinnet är dock välutvecklat redan från födseln. Detta för att kattungarna ska hitta juvren. Känseln är också välutvecklad för att kattungarna skall kunna orientera sig.

• kattungen vanligtvis fördubblar sin vikt på 1 vecka

• den nyfödda kattungen sover ca 90% av tiden och äter däremellan.

• kattungen under de första veckorna är dåliga på att reglera kropps-temperaturen. Det är därför viktigt att den får värme från kattmamman och att den har en torr och varm miljö. Nedkylning hämmar kattungens instinkt att dia.

• katter kan ha 3 olika blodgrupper; A, B och AB. AB är dock ovanlig. De flesta katter har blodgrupp A

• mellan 6-8 miljoner hundar och katter avlivas varje år i USA efter att ha fångats in till s k hundstall.

• en katthona och hennes avkommor kan på 7 år producera 420 000 nya katter.

• åksjuka uppstår genom överstimulering av kroppens balansorgan.

• kattens sömn delas in i två olika typer ”Slow Wave Sleep” (SWS), vilket betyder en långsam, vågformig djup sömn som brukar vara ca ½ timme.

• ”Rapid Eye Movement” (REM) är en snabb, aktiv drömsömn. Här rör sig ögonen ryckigt under ögonlocken. Den varar ca 6-7 minuter. Denna typ av sömn utgör ca 20-25% av kattens totala sömntid och är mycket viktig för att katten ska må bra. Katten vaknar ofta med stora rörelser efter denna sömn.

• katten påverkas av den mörkare perioden på året. Kylan och torrt inomhusklimat gör också sitt. Katten blir mindre aktiv, sover och äter mer. Dessutom sjunker fertiliteten från november till mitten av januari. Visst har vi även märkt att pälsen kan bli torr och glanslös.

• ordet ”feromon” kommer från grekiskan ”pherein” = bära hormon = att stimulera.

• för att en djurindivid skall påverkas av feromoner så krävs det att ”vomeronasal-organet öppnas så att feromonets doft kan påverka individen. Man tror i dag att det är feromonet som öppnar organet. Det är dock inte till fullo konstaterat att det skulle vara så.

• feromoner kan på en individ verka som ”primers” (igångsättare), vilket innebär att feromonet kan sätta igång en förändring i kroppens fysiologi. Ett exempel är utsöndring av hormoner. Feromoner kan vidare också te sig som ”releasers” (utlösare) och kan då omedelbart förändra beteendet hos den individ som tar emot informationen som feromonet har med sig.

• feromoner produceras i körtlar som sitter i huden och i slemhinnorna.

• en nyfödd kattunges magsäck är ungefär lika stor som en hasselnöt.

• på 1 år har katten blivit 40 gånger så tung som den var när den föddes.

• en katt är vuxen vid 1 års ålder, vilket motsvarar 20 år för en människa.

• fettlösliga vitaminer såsom A, D, E och K kan vid för stora doser orsaka vitaminförgiftning för att kroppen lagrar dessa. Vattenlösliga vitaminer såsom B och C försvinner ur kroppen med urinet.

• 75 % av katter över 3 år har munhåleproblem.

• kattungens största viktökning sker i åldern 6-10 veckor men att den växer normalt mycket även under de 6 första månaderna.

• morrhåren är mycket känsliga redskap och fungerar som en kombination av känsel och syn. Morrhåren sitter på överläppen ovanför ögonen, på hakan och på knäna. Dessa utgör s k kraftfält som reagerar på rörelser. Lättast vinddrag kan ”aktivera” dessa. Dessa ger katten information om sin omgivning. Man tror att morrhåren hjälper katterna att förnimma små luftströmmar som finns runt ett föremål. På detta sätt kan katten veta att det finns något där i omgivningen, trots att den inte kan se det med blotta ögat.

• kattens öron kan vridas i 180 grader oberoende av varandra. Detta gör att katten kan uppfatta ljud från alla håll utan att behöva vrida på huvudet.

• kattens ytteröra styrs av 30 olika muskler. Att jämföras med människan som har 6. Hörseln är också viktig när katten lokaliserar sitt byte.

• en blind katt inte behöver vara en dålig jägare. Den använder sin känsliga hörsel samt känner av vibrationer. Tassarna fångar också upp vibrationer.

• katter lär sig lätt att känna igen vissa återkommande ljud, t ex husses fotsteg eller klirrandet i köket när tallriken skall fram för eventuellt burkmaten eller dylikt. Ljudet som blir när man öppnar kattmatsburkar brukar också katterna lära sig.

• katten kan också sålla bland ljudintryck för att koncentrera sig på sådana ljud som betyder fara, och utmaning.

• över 200 miljoner celler jobbar tillsammans för att ge katten det oerhört känsliga luktsinnet, som de är utrustade med. Katterna använder hörsel och syn vid jakt och luktsinnet mer som ett kommunikations-medel.

• det finns flera historier från bl a Kalifornien och Kina, som förtäljer om katter och andra djur som på ett eller annat sätt förvarnat människor om bl a jordbävningar, flodvågor, laviner och lavaströmmar.

• det vid åskväder frigörs stora mängder elektricitet i molnen, vilket skapar elektromagnetiska vågor, som då sprider sig hundratals mil genom atmosfären. Luften blir då laddad med positiva joner. Dessa anses kunna påverka koncentrationen av vissa kemikalier i hjärnan. Det är detta fenomen som gör att vi människor ibland drabbas av huvudvärk före ett åskväder. Man tror att katten är mycket känsligare än vi människor för de joner som frigörs enligt ovan. Man tror också att molekyler i luften och förändringar i lufttrycket uppfattas av katten på ett tidigt stadium.

• vibrationer från svaga skälvningar som föregås av jordbävning tror man katten känner av med hjälp av sina känsliga morrhår och tassar. Det finns flera andra historier om hur katter hittat hem kvarglömda och som sedan hittat hem, eller de som efter en flytt går tillbaks till sitt tidigare hem. Ibland undrar man om katten inte har på känna att husse eller matte kommer hem snart. Alla dessa fenomen gör att de lärde tror att katten har ”ett sjätte sinne”.

• om katten ”vässar sina klor” väldigt intensivt när andra katter finns i närheten är det ett bevis på ett bra självförtroende och ett s k macho-beteende.

• det påstås att urindoft från en hankatt kan uppfattas av andra katter på över hundra meters håll en vindstilla dag.

• beroende på väder och vind kan urindoft från en hankatt sitta kvar upp till två veckor.

• katten kommunicerar och visar sin närvaro genom att stryka sig mot något och vässa klorna.

• katturin innehåller urinsyra, vilket kan påverka järn och metaller, få trä att ruttna och t o m döda blad och växter.

• forskare har funnit upp till 25 olika ansiktssignaler som katten använder i 16 olika kombinationer. Man tror dock att det kan finnas ännu fler mer nyanserade ansiktsuttryck som man ej noterat.

• äggstockscystor kan vara en orsak till att katten löper kontinuerligt, d v s att flera löpningar går i varandra.

• en kastrerad hankatt saknar taggarna på penis, vilka stimulerar och underlättar ägglossning. Taggarna (hullingarna) har i och med kastreringen tillbakabildats.

• på 3-4 dagens höglöpning kan ägglossning komma till stånd. Det är då honan har lättast att bli dräktig. Ägglossning sker ungefär ett dygn efter parning. Antalet gånger som katterna parat sig är också av betydelse. Ofta krävs upprepade parningar för att honans ägglossning ska komma igång. Ungefär 1 dygn efter parning sker ägglossning och inom 2 dygn därefter har äggblåsorna ombildats och producerar nu progestron, d v s dräktighetshormon.

• vid 4 veckors ålder kallas ett embryo för foster. Vid den åldern är de ca 2,5 cm långa. Efter 7 veckor har fostren lite päls men efter 8 veckor har de fått ordentlig päls och den har då färg.

• en vuxen katt som vid en gränstvist med en annan katt sluter ögonen och vrider på huvudet gör det för att visa underlägsenhet.

• katter inte kan visa känslor med hjälp av ansiktsuttrycket lika bra som hundar. Kattens morrhår och öron är dock mycket rörliga men katten har inte ansiktsmuskler som är nödvändiga för att åstadkomma det minspel som hundsläktet och människo-släktet har.

• ”endorfinerna”, kroppens egna opiater, tillverkas i kattens hjärna. De har till uppgift att reglera kattens medvetna uppfattning av smärta. Katten har antingen ett effektivare eller kraftigare endorfinsystem än om vi jämför med oss själva och hunden. Detta är anledningen till att en katt, trots en allvarlig skada från t ex en olycka, kan springa i väg och gömma sig i stället för att visa smärta genom att skrika, vilket ju borde vara det naturligaste att göra. Detta högeffektiva endorfinsystem i kattens hjärna kan dock få tragiska konsekvenser genom att vi som kattägare inte kanske alltid ser några yttre tecken på smärta eller sjukdom hos vår katt och därmed inte vet hur sjuk katten egentligen är. En hund däremot skulle agera annorlunda och på ett tydligare sätt visa att den är sjuk.

• en katt sover nästan 2/3 av sitt liv, vilket är mer än något annat tamdjur.

• nerverna i kattens nervsystem utvecklar ett skyddande fettämne som kallas ”myelin”. En kattunge saknar nästan helt nerver med ”myelin”. Det är därför som en kattunges reaktioner på omvärlden är så långsamma. Myelinet utvecklas dock snabbt i takt med att kattungen blir äldre.

• med stigande ålder börjar dock ”myelinet” att brytas ner (i mikroskop ser nerverna ut att vara malätna) och nervimpulserna överförs därmed långsammare. På gamla katter ter sig detta på så sätt att de reagerar långsammare på sinnesintryck.

• kattungar som får mycket stimulans av sina sinnen kommer att bli större katter med större hjärnor och har därmed fler förbindelser mellan cellerna än de kattungar som inte får stimulans av sina sinnen i samma utsträckning.

• katter med hög halt av det hanliga könshormonet testosteron brukar vara aggressivare.

• grunden till möjligheten att kunna producera ett överskott av testosteron har redan skapats i kattungestadiet. Valde kattungen den bästa spenen? Hade den lätt för att lära sig? Hade den en bra tillvaro? Den katt som har ”förtjänat” att höja sin nivå av testosteron är således den katt som bäst kan hantera stress.

• kattens förmåga att hantera stress eller besvärliga situationer är beroende av en effektiv biologisk återkoppling mellan hjärnan, hypofysen och adrenalinkörtlarna. Kattens beteende styrs av biologisk återkoppling och hormonproduktionen.

• vuxna katter kan urskilja temperaturskillnader ned till 0,5 grader Celsius med hjälp av värmereceptorer i nosspegeln. Det är dessa som visar kattungen åt vilket håll den ska kravla för att hitta tryggheten den söker hos sin mor.

• nos och tassar har känsliga receptorer för beröring och värme. Med hjälp av dessa mäter katten temperaturen på maten du erbjuder den. Katten använder tassarna bl a för att undersöka ett föremåls storlek, form och struktur. Detta sätt att undersöka föremål kan jämföras med hur vi människor använder våra fingrar.

• katten har värme- och köldreceptorer över hela sin hud. Dessa styr om katten bestämmer sig för att leta upp en solig plats eller att kura ihop sig när det är kallt

• morrhåren är speciellt välutvecklade på nosens båda sidor och över ögonen. De finns dock även på armbågarna. I morrhårsfästet är morrhårens rötter inbäddade i högar av nervändar. Dessa banar sin väg till hjärnan och tar samma väg som synnerverna. Kattens har tre funktioner; de skyddar, känner och ser.

• katter med full uppsättning morrhår kan jaga både på dagen och natten men en katt med skadade morrhår kan endast fånga byten i dagsljus. Förklaringen sägs vara att fasta föremål ger mycket små luftrörelser, vilka katten kan avläsa. Katten lägger sedan ihop all information den får. Omgivningen gör det möjligt för katten att hitta rätt samt att fånga byte.

• beröring inte är lika viktig del av det sociala språket för katten som det är för hunden. Säkert har du råkat ut för att när du klappat din katt så har katten markerat med tänderna eller bitit dig i handen.. Det verkar som om vissa katter kommer i konflikt när de blir klappade för länge eller för hårdhänt. Katten upplever smekningar över kroppen både som njutbart och hotande. Reaktionen blir ”fäkta eller fly”.

• katter inte kan se riktigt skarpt på kortare avstånd än omkring 75 cm. De har bäst synskärpa mellan 2-6 meter från ögat.

• en katt kan hoppa 5 gånger sin egen mankhöjd. För att kunna göra detta krävs att katten har ett överlägset balans- och koordinations-system, viket finns i innerörats balansorgan.

• tillväxthormonet endast frigörs hos en kattunge medan den sover. Sömnen är därför viktig för vissa kroppsfunktioner.

• katter är vanedjur och att deras vanor följer den biologiska klocka i kroppen.

• katten sover ca 16 timmar av dygnet. Om vi utgår ifrån detta, så har en nioårig katt inte varit vaken i mer än tre år.

• vädret påverkar såväl människor som våra katter. När vädret är trist sover de längre men när vädret är soligt så är de mer aktiva. När de väl sover, så sover de desto djupare.

• växande ungdjur sover mer än andra katter. De är ofta mer aktiva i den perioden. De blir dock snabbt sömniga efter all lek och kan i nästa stund somna på fläcken OBS! Viktigt att ej störa sovande katter och då speciellt kattungar.

• kattens pälstjocklek ökar som skydd mot kylan under vinter-perioden. När det sedan går mot ljusare tider med fler timmar dagsljus, så börjar katten fälla päls.

• man i veterinärkretsar inte har märkt någon ökad sjuklighet hos katter. Man rekommenderar dock att katten inte bör sitta på kalla underlag för att bl a undvika urinvägsbesvär.

• äldre katter söker sig gärna till varmare platser att sova på. Sovtiden förlängs ofta också med åldern.

• när vintrarna i Norden blev kallare för ca 6000 år sedan så försvann vildkatterna från Sverige.

• kattens snuttande och slickande är ett infantilt beteende. Detta beteende kan antingen bero på att katten lämnat sin mamma för tidigt eller att den är mycket fäst vid dig och vill visa detta ännu mer genom sitt sätt att agera.

• den sibiriska tigern är världens största kattdjur.

• kattsnuva är ett gemensamt namn för två olika typer av virus-infektioner; felint calicivirus och felint herpesvirus. Herpesviruset ger besvär i ögonen och övre luftvägarna men inte lika stora sår i munnen som caliciviruset.

• det finns några få anatomiska skillnader mellan tamkatten och vildkatten. Tamkatten har en något längre tarmkanal än vildkatten. Dess föda är mera varierad. Den behöver därmed mera utrymme i matsmältningskanalen. Vildkatten är en aning större än tamkatten och har en tätare päls. Katter som måste överleva genom att fånga levande byten anpassar sig till att ta det byte som erbjuds. Både norsk skogkatt och maine coon men även raser av tamkatt som får finna sig i att tåla hårda vintrar, har tät päls och är större än genom-snittet. En genetisk förändring har därmed skett med tiden.

• katten har tillräcklig latent genetisk variation för att kunna ge olika kropps-typer, vilka på något sätt har samband med kattens psyke. Detta genetiska fenomen kallas ”koppling”. Koppling innebär att om man selekterar för en egenskap, exempelvis päls- eller ögonfärg, får man även någon annan egenskap på köpet därför att den gen som kontrollerar denna andra egenskap är kopplad till den gen som man vill bevara. Ett exempel på detta är att vita katter med blå ögon ofta är döva därför att den gen som framkallar dövhet är kopplad till den gen som är nödvändig för att ge denna kombination av päls och ögonfärg.

• en katt som väger 4 kg har en hjärna på omkring 30 gram. Denna hjärna har ett så stort energibehov att mer än 20 % av det blod som hjärtat pumpar ut går direkt dit.

• kattens hjärna består av miljarder celler som var och en har tusentals förbindelser med andra celler.

• kattens hjärna har förmåga att sortera all den information den tar emot. Den sållar bort sådant som ej är intressant och lagrar resten. Om informationen är ny, styrs den till närminnet. Om informationen är viktig kan den styras vidare till långtidsminnet, efter att först ha bearbetats. Att ge katten en belöning är ett bra sätt att överföra ett intryck från närminnet till långtidsminnet.

• koncentrationen är nödvändig för att ett långtidsminne skall skapas och det måste vara en av orsakerna till att somliga katter har så mycket lättare att lära än andra. Ängslan påverkar dock förmågan att lära och lagra minnen liksom hög ålder.

Red: Hittade denna artikel någonstans, men har tyvärr tappat bort var jag hittade den. Bilderna är dock mina.

© Lotta Hägglund