RHUS TOXICODENDRON (Rhus tox), växten Giftsumak
Rhus tox kännetecknas främst av stelhet och rastlöshet. Medlet har påverkan på calcium/fosfor balansen hos individen, trots att det är ett medel från växtriket (jmf Lyc). Medlet hör dels till gruppen skademedel men det finns även individer som passar in i medlets helhetsbild.
Främst ett skademedel, speciellt på muskel-, sen- och ligamentskador
Har hälta, stelhet och smärta när de börjar att röra sej
Tillståndet förbättras efter en stunds rörelse, men blir sämre igen vid överansträngning
Är ofta frusna av sej
Sämre av kyla, speciellt kallt och fuktigt väder, och blir bättre av värme
Blir även sämre av drag, tänk på detta för individer som står vid ventiler etc
Vid dessa symptom kan medlet vara användbart:
*Hypocalcemi, pares, kalvningsförlamning; Ring veterinär, för kon måste ha calcium i blodet, men ge även C200 i upp till 4 doser med ½ timmes mellanrum. Om kon bara har känning av calciumbrist kan det ibland räcka med kalkstav och Rhus-t, ge direkt du misstänker att hon har calciumbrist – kall om öron, äter inte ordentligt, torr mule, kall om bakdelen, sträcker ut en styv tunga vid andning (stresssymptom), släpper inte efterbörd, laktation inte riktigt kommer igång, ta temp på henne så att du vet om temp ökar eller sjunker. Men om hon inte svarar på behandlingen måste självfallet veterinär tillkallas. (jmf Calc, Lyc, Phos) Lägg gärna på henne en filt för att hjälpa henne att hålla värmen. (*Vi har gett Rhus tox till pares-kor sedan 1996 och hittills har vi fått upp alla kor på benen… peppar, peppar!)
*Juverbränna; Rhus-t individer har lätt för att få ”skavsår” mellan juver och insida lår pga att de står och vaggar. (finns fler medel som kan vara användbara men symptomet kan visa på Rhus-t, om det i övrigt finns symptom på medlet)
*Muskel-, sen- eller ligamentskador; använd som skademedel
*Hälta; om djuret är sämre just i början när den börjar röra på sej och blir bättre efter en stunds rörelse
*Fång; ge minst 2 gånger/dag till förbättring inträder, som ett akutmedel
*Svullna knän, ben; med värmeutstrålning, ömhet, hos individer där rörelse förbättrar men kyla försämrar
*Kvarbliven efterbörd; om djuret samtidigt visar tecken på pares, calciumbrist
Läs mer om behandlingar:
© Lotta Hägglund