Akuta medel:
- Aconitum – mentala chocktillstånd
- Apis – allergiska reaktioner, bi/getingstick, svullnad, brännande sveda
- Arnica – skador, fysiska mjukdelsskador med svullnad, blödning, skallskador
- Calendula – akuta sårskador, sår som inte vill läka
- Caulophyllum – förlossningsproblem, trång, spänd, inga värkar
- Hypericum – nervskador, skador i nervrika områden, vid stelkrampssymptom
- Ignatia – akut sorg, hysterisk reaktion, rädsla och oro
- Ledum – ge direkt vid sticksår med risk för blodförgiftning, förebygger stelkramp, bett av giftiga insekter
- Nux vomica – förätning av kraftfoder
- Okoubaka – matförgiftning
- Rhus toxicodendron – ryggskott, akut muskelkramp i ryggen
- Ruta – skador mot senor, senvävnad, vrickning, stukning
- Symphytum – skador mot ben, benhinna, skenben, leder, ledband, ligament, direkt mot ögat
- Urtica urens – akuta nässelutslag, fall i brännässla, brännande allergi
Akuta livräddande medel (nära döden medel):
- Aconitum – chock, skräck, rädsla
- Antimonium tartaricum – vätska i lungor
- Arnica – skador med blödning och svullnad i vävnader
- Belladonna – kramper, häftiga inflammatoriska tillstånd med hög feber
- Carbo vegetabilis – vid cirkulationsproblem, håller på att dö
- Lauroserasus – vid syrebrist (blue babies)
- Lachesis – vid drunkning
- Opium – hängd, strypt
- Rhus toxicodendron – kalvningsförlamning
- Stramonium – våldsamma kramper, beteskramp
Skademedel: Vid allvarliga skador bör man rådgöra med sjukvård/veterinär.
Vid mer eller mindre alla skador gör Arnica ett gott arbete, har även inflammationshämmande egenskaper, andra medel har även visat sej effektiva vid mer specifika skador som:
- Blödning: Var beredd på att ringa veterinär/läkare om du inte lyckas stoppa en allvarlig blödning med hjälp av tryckförband och något av följande medel. Se på blodets färg, hur det levrar sej, och flödet, för att välja läkemedel: Acon, Arn, Ham, Ipec, Lach, Mill, Phos, Sec
- Blödning under hud (hematom): Hamamelis
- Led-, ligament-, senskador: Ruta
- Muskelskador: Rhus toxicodendron
- Nervskador: Hypericum
- Operativa skador: Arnica, Hepar sulph, Hypericum, Staphysagria
- Ryggradsskador/förlamning: Causticum, Conium, Hypericum, Plumbum, Phosphorus
- Skador efter kalvning:(mjukdelsvävnad): Apis, Arnica, Bell-p, Calen (lokalt)
- Skallskador: Arnica, Helleborus, Natrium sulph, Opium
- Skelettskador: Symphytum
- Skrapsår: Calendula/Hypericum salva (applicera salva på skadade området)
- Skärskador: Staphysagria, Calendula (lokalt)
- Spenskador: Arnica, Conium (spec om problem kvarstår efter Arn)
- Stickskador: Ledum
- Stöt/krosskador: Arnica, Bellis perennis (vid djupare vävnad), Symphytum
Mer om sårskador
Följande läkemedel är användbara för att minska smärta, förebygga vävnadsskador, förebygga infektion samt snabba på läkning. Se även Sårskador; infekterade längre ned i texten.
När det gäller sår som uppkommer genom skada/trauma från utsidan, rekommenderas följande läkemedel,
* är ofta använt om symptomen stämmer:
Skärsår; rakbladsliknande snitt från vassa föremål:
- *Staphysagria
Sticksår, punkterade sår, även insektsbett:
- *Ledum: kan även förhindra stelkramp efter ett punkterat sår.
- *Hypericum: följer väl efter Ledum, vid smärtsamma sår, för skador där det är mycket nerver, t ex fingertoppar och tänder. Använd efter Ledum, om risk för stelkramp föreligger.
Sår med trasiga, fula sårkanter:
- *Arnica: rivsår med fula kanter, även blåmärken och slag från trubbiga föremål. Efter varje trauma mot kroppen, även psykiskt trauma.
- Calendula: se under Övriga medel.
Sårskada som påverkar nerver (t ex fingertopp på människa):
- *Hypericum: sår som är mycket smärtsamma eller med smärta som strålar upp efter benet/armen, se Sticksår. Skador mot ryggrad, nervrika områden.
Övriga medel vid sår eller skada:
- Belladonna: sår som är röda, dunkar och är varma. Innan varbildning.
- Bellis perennis: Slag eller skador mot bröst/juver eller djupare vävnad. Om det blir en liten hård knöl efter en skada.
- Calendula: Använd 30C för att stimulera läkning och minska smärta. Badda med 1 del Calendula/ 8 delar vatten, på ytliga så, ej på djupa sår som behöver dräneras under läkning pga att Calendula stimulerar huden att läka mycket snabbt. (Ett djupt sår läker inifrån djupare vävnad och ut mot yttersta hudlagret.)
- Phosphorus: mindre sår som blöder överdrivet mycket.
- Ruta: stukningar/vrickningar, skador mot senor, ligament, leder och ben.
- Silicea: sår som läker långsamt, speciellt hos frusna patienter.
- Symphytum: skador mot ben och senor. Skador mot ögat, med trubbigt föremål
Sår, som är infekterade: NOTERA; om det är en röd linje från såret uppför ben/arm; se LYMFANGIT. Om huden blir kall och svart eller blå; se GANGRÄN/KALLBRAND
Infekterade sår som är mycket smärtande:
- *Hepar: mycket smärtande vid beröring, en stickande smärta, känslig för kyla och minsta drag. Såret är fyllt med var. Luktar unket, som gammal ost. Patienten mår bättre av värme.
Infekterat sår som luktar illa och blir större:
- *Lachesis: såret kan vara lite lilafärgat, kan ha svarta sårkanter. Patienten blir sämre av värme, beröring, tryck samt efter sömn. Kan inte ha trånga kläder, speciellt inte kring halsen. Kan vara väldigt pratsam. Tendens att blöda mörkt blod.
Variga sår:
- *Apis: stickande, brännande smärta som förbättras av kylande omslag. Huden är rosigt röd eller blåaktigt och känsligt för beröring. Patienten har ingen törst och mår sämre i ett varmt rum och mår bättre av sval luft.
- *Arsenicum: brännande smärta som blir bättre av värme. Huden är torr och kan ha blå eller svarta fläckar/prickar. Patienten är väldigt orolig, frusen, rastlös och vill dricka ofta, tar bara små klunkar.
- *Hepar: se ovan; Infekterande sår som är mycket smärtande.
- *Lachesis: se ovan Infekterat sår
- *Pyrogenium: har feber, en unken eller rutten lukt och utsöndring från såret. Utmattad men mycket rastlös. Känner sej blåslagen, sämre av att bli kall, bättre av att få röra på sej och värme. Febern är antingen hög med låg puls eller låg feber med snabb puls.
- Silicea: Varet fortsätter att rinna, infektionen ger sej inte, såret läker inte. Patienten känner sej frusen.
Lymfangit är en annan variant av infekterat sår. Efter ett sår kan det bildas en röd linje som sträcker sej uppför benet, som utgår från skadan. Det har blivit en inflammation i lymfbanorna – lymfangit, oftast orsakad av streptococcer eller staphylococcer. Ibland får man frossa och feber. Man kan med fördel använda saltvatten att göra ett omslag med. Följande läkemedel kan vara till hjälp, * är ofta använt om symptomen stämmer:
- *Apis: Stickande, brännande smärta, vilket förbättras av kylande omslag/kyla. Huden är röd, blank och svullen, som av ett getingstick. Ingen törst.
- Arsenicum: Brännande smärta, känns bättre med varma omslag/värme. Orolig, rastlös, frusen. Mår sämre efter midnatt.
- *Belladonna: Värme, rodnad, dunkande känsla. Symptomen kommer ganska snabbt. Känner sej sämre av beröring, är ljudkänslig, kalldrag och av att ligga ned.
- Bufo: smärta som går uppåt från såret, som kliar och bränner. Gult , irriterande var kan finnas i såret. Bättre av våtvarmt omslag. Sämre av att röra sej. Sover dåligt.
- Hepar: skadan försämras av kyla, drag, och minsta lilla beröring. Är frusen och det känns som en kall vind kyler såret. Vill ha på sej kläder/filt. Lättretlig och irriterad.
- *Lachesis: Blå-, lila- eller svart-färgad i det inflammerade området. Vid blödning kan blodet vara mörkt. Känner obehag av minsta beröring och värme. Tål inte tighta kläder eller att ha något kring halsen. Sämre efter sömn.
- *Mercurius: Blodsträck i varet. Svettas lätt och känner sej sämre efteråt. Har mycket saliv men är törstig ändå. Dålig andedräkt och illaluktande, rutten lukt från såret. Sämre på natten och av värmen i sängen.
- Pyrogenium: Såret har en motbjudande, rutten lukt. Vävnaden kring skadan är svullen och inflammerad.
- Rhus tox: Brännande klåda, vilket försämras av kyla och blir bättre av värme (jmf Apis)Rastlös och törstig. Mycket orolig, svårt att hålla sej stilla.
Gangrän/kallbrand: vävnaden dör och börjar ruttna. Det kan orsakas av en infektion men även om något hindrar cirkulationen, t ex krosskador, förfrysning, eller blockerade blodkärl. Det finns två typer av gangrän, en torr och en fuktig kallbrand. Vid den torra kallbranden blir huden kall och svart och börjar skrumpna. Ofta är det tår som drabbas men kallbranden sprider sej uppåt om den inte stoppas. Vid fuktig kallbrand är vävnaden till en början varm och röd, för att sedan bli kall och blå. Det drabbade området sprider sej och det blir en offensiv illaluktande odör kring området, pga varbildande bakterier. Bakterien Clostridium perfringens kan i sällsynta fall orsaka gasbrand, vars symptom är gasbubblor, t ex under huden, med ett karaktäristiskt knastrande ljus när man tar på hudområdet. Följande läkemedel kan vara till hjälp, * är vanlig använt om symptomen stämmer:
- *Arsenicum: frusen, rastlös och mycket orolig, brännande smärta som förbättras av värme. Illaluktande diarré, utmattning av minsta ansträngning. Törstig, dricker i små klunkar.
- *Cantharis: Kraftigt brännande smärtor, urinerar ofta, mycket upphetsad mentalt, kan bitas vid delirium. Sämre av att se ljusa föremål och av att dricka kallt vatten.
- Carbo veg: iskalla lemmar, brännande smärtor, huden är blå. Nära kollaps, korta andetag, mycket rapningar. Orsakas av varbölder som inte har läkt ut, inflammationen har spridits.
- *Crotalus horridus: indikerat vid fuktig kallbrand, som kommer efter en skada eller infektion. Illaluktande odör, snabb spridning av kallbranden. Svarta blåsor på svullnaden i området, huden kan vara kall och klibbig och kan ha ett gulaktigt utseende. Gråtmild, kan inte fokusera eller tänka klart. Höger halva av kroppen upplevs som öm.
- *Lachesis: orsakas av infekterade sår. Vävnaden är lilafärgad och utsöndrar mörkt blod. Kalla lemmar men blir sämre av värme. Angripet område är iskallt vid beröring, har en stickande klåda som även kan vara brännande. Feber och törst. Sämre av beröring, värme och efter sömn. Står inte ut med tätsittade klädsel och att ha något kring halsen.
- *Secale: Kalla extremiteter, domnad eller stickande. Känner sej bättre av kyla och blir sämre av att täckas över. Fingrar och tår blir mörka, torra och faller slutligen av.
© Lotta Hägglund