Fallbeskrivning av dipl. djurhomeopat Mona Björkbom
Oscar Storfot, min 4 år gamla, kastrerade hankatt var sig inte riktigt lik. Han låg mest och såg lite slokörad ut och deltog inte alls i familjelivet som han brukade. Gick och la sig mitt på golvet i tvättstugan där han annars aldrig ligger.
Oscar är normalt en glad och kelen kisse som är väldigt tillgiven sin familj. Varje kväll vid sängdags kommer han rusande uppför trappan när jag har ett par trappsteg kvar, och ”kör om mig” innan jag hinner in i sovrummet. Sedan sover han antingen på min morgonrock som ligger vid sidan av sängen eller i fotänden på på min sänghalva. Han skulle bli djupt kränkt och mycket olycklig om vi skulle stänga honom ute.
Nu kände vi allihop i familjen, att det var något riktigt galet med Oscar. Vi hjälptes åt att undersöka honom, men hittade inget ytligt. Jag kände dock att det var något med bakkroppen. Tänkte att han kanske hade fått cystit och beredde mig på att ta honom till veterinären för en undersökning nästa dag.
Jag gav honom en dos av hans konstitutionsmedel, så länge (Phosphorus), men såg ingen förbättring den dagen.
Dagen efter hade Oscar slickat sig väldigt på en fläck en bit innanför svansroten och när jag nu undersökte honom hittade jag ett hål med en svullnad under.
Jag antog att det rörde sig om ett klostick från en annan katt.
Såret luktade illa av instängt var och Oscar ville inte veta av någon beröring i området, så jag satte in Hepar som är ett bra medel att driva ut var med.
Det började genast rinna var och även klar, vattnig vätska ur såret. Oscar tappade all päls i området och då visade det sig, att det jag trodde var ett klostick i själva verket handlade om ett bitsår från något större djur. Han hade nämligen flera hål efter huggtänderna på ett annat djur. Storleken och framför allt bredden på bettet tydde på att det inte kunde vara en annan katt. Kort efter att Oscar fick sin första Hepar dos blev han sig själv igen. Han började gå ut igen, han åt med god aptit och han sov med oss i sovrummet igen.
Efter ett tag slutade Hepar verka och jag såg hur en ny, större ”bulle” började bildas nedanför den gamla svullnaden.
Nu bytte jag medel till Myristica sebifera, som även kallas homeopatins kniv. Nu förstår jag varför…
Dagen efter första dosen Myristica, kom Oscar in efter ett par timmar utomhus, och mitt på ”bullen” såg det ut som någon lagt ett perfekt operationssnitt på ett par cm. Huden hade ”sprättat” upp sig och nu kunde såret dräneras ordentligt. Nu satte läkningen i gång på allvar och hålen efter huggtänderna och även snittet slöts fint.
Under tiden Oscar gick på Myristica hade han ett uppdrag, att döda…snören.
Dinglade man med ett snöre framför honom, blev ögonen som pepparkorn, alldeles svarta och runda, och han bankade verkligen skiten ur det stackars snöret, som vore det denna eländiga dinglande tingest, som hade gjort honom illa där bak.
Nu har akutmedlen gjort sitt och jag har satt tillbaka Oscar på hans konstitutionsmedel. Han är samma ljuvliga Oscar han alltid har varit, förutom att hans bakdel fortfarande är hårlös som på en babian.
…och alla snören kan nu lugnt återgå till att vara bara snören…
Copyright © Homeopati för djur 2019–
