Kicki hade trampat sej på vänster bakspene och var inte det minsta intresserad av att jag skulle röra den, rengöra den, ej heller mjölka den. Hon stod på tårna och talade om att jag helst skulle hålla mej undan, för även om hon normalt var en kelig dam, så kände hon sej inte det minsta kelig just nu.
Jag gav henne en dos Arnica C200 i munnen, (pillren var upplösta i lite vatten i en spruta).
10 minuter senare la hon sej ned (ej på juverdelen) och tittade lugnt på mej medan jag rengjorde och tejpade/bandagerade spentrampet.
Ärligen blev jag alldeles förbluffad över hennes reaktion på läkemedlet och undrade nästan vad jag hade drogat henne med!
© Lotta Hägglund