En tjurkalv skulle ställas upp i en vanlig kalvbox. Han hade sprungit fritt med mamman i en kalvningsbox (och i lagår´n, för mamma tyckte det var rätt kul att öppna grinden i boxen). När jag satte upp honom i boxen blev han alldeles stel och bara stod och stirrade på väggen i boxen. I nästa sekund försökte han kasta sig över boxväggen. (Nu stod jag just där, så jag hann fånga upp honom innan han kom sig över.)
Kalven skakade och han ”hyperventilerade”, han var iskall om sina örontippar, fullständigt i panik. Jag vågade inte lämna honom för han skulle bara hoppa över. Han stirrade på kalven i boxen bredvid, stirrade på väggen… vad i hela friden som skrämde honom vet jag inte. Var det färgen på väggen? (Vit i boxen där han nu stod, gul i kalvningsboxen han varit i innan) Var det att han var i ett mindre utrymme? Att det stod en kalv bredvid? Jag kom fram till att den här killen ”svimmar” ju snart, om han inte lugnar ned sig, så jag ropade på hjälp, som fick stå kalvvakt medan jag hämtade Aconitum D200.
Kalven fick en dos av detta upplöst i lite vatten … på några minuter började hans öron bli varma, han slutade skaka och försökte inte hoppa ur boxen. Han tog ett steg fram mot polarn i boxen bredvid. Jag stod med honom i ca 10 minuter efter dosen för att se hur han skulle reagera… efter en stund började han gäspa, en halvtimme senare hade han lagt sig ned. Därefter är han helt lugnt i boxen, har inte gjort fler försök att hoppa över.
© LottaHägglund
Korna blev jagade av en jakthund inne i hagen. De fick en chock och var de hypernervösa och vågade inte äta inne i vindskyddet utan stod i ett hörn av hagen och spanade hela tiden. Vid minsta ljud flydde de och bröt sig genom stängslet. På 3:e dagen efter chocken fick de Aconitum c30 och efter en halvtimme var de lugna och gick till vindskyddet och åt hö.